Forskare vid Åbo universitet: Friska far- och mormödrar gynnar även barnbarnen
Stöd från friska far- och mormödrar gynnar även kommande generationer visar färsk studie. Foto: Human Life History Group/Åbo Universitet
Forskare vid Åbo Universitet har studerat gamla kyrkböcker och kommit fram till att far- och mormödrar som levt långa och friska liv och deltagit i skötseln av barnbarnen gynnar flera generationer.
– Utifrån kyrkböckerna undersökte vi den så kallade mommohypotesen enligt vilken orsaken till att människohonan lever så länge ännu efter klimakteriet är far- och morföräldrarnas möjligheter att hjälpa sina barnbarn. Tidigare har man inte forskat i hur länge far- och mormödrarnas närvaro gynnar familjer, vilket är centralt för förståelsen av vår långa livslängd, konstaterar Simon Chapman, doktorsstuderande vid institutionen för biologi vid Åbo Universitet.
Far- och mormödrarnas ålder och skick påverkade barndödligheten
Forskargruppen som utförde studien bestod, utöver Chapman, av Jenni Pettay, Mirkka Lahdenperä och Virpi Lummaa. Gruppen hade i uppgift att reda ut hur närvaron av far- och mormödrar i olika åldrar och skick påverkade barnbarnens överlevnad under åren 1731-1890, då levnadsförhållandena var svåra och barndödligheten stor.
Forskarna visade att närvaron av en mormor ökade 2-5-åriga barns överlevnadsmöjligheter med cirka 30 procent, vilket utgör ett stöd för teorin om att det naturliga urvalet främjar en längre livslängd för kvinnor.
När det kommer till barnbarn som levt tillsammans med sina över 75-åriga farmödrar var deras chanser att överleva till tvåårsåldern 37 procent lägre.
Om farmodern dog inom ett år efter forskningstiden, vilket skulle tyda på hälsoproblem, var chanserna till överlevnad betydligt lägre.
Hela familjen gynnas av friska far- och mormödrar
Enligt studien kan den långa livslängden efter klimakteriet mycket väl ha utvecklats, i alla fall delvis, till följd av dess positiva inverkan på familjerna.
Fördelarna falnar emellertid med åldern, då far- och morföräldrarnas möjligheter att hjälpa till minskat.
Eftersom människorna i moderna industrialiserade länder väntas leva betydligt längre än tidigare kan det hända att läkarvetenskapen hjälpt oss passera den så kallade naturliga livslängden.
– Ur den här synvinkeln framhäver vårt resultat, att sjuka far- och mormödrar har en koppling till en högre barndödlighet, vikten av ett friskt åldrande och vikten av att utveckla sätt till att förlänga den friska livstiden. Att förbättra äldre personers hälsa och deras möjligheter till att vara närvara i sina familjers liv han gynna såväl far- och morföräldrarna som familjerna i stort på många sätt, anmärker Chapman.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.