Forskare: Sjutton SFP-namn kan engagera väljare mer än två kandidater på ett valförbunds långa lista
Då SFP i Egentliga Finland nu har en full lista med sjutton namn i stället för ett par kandidater i ett valförbund kan det ha en aktiverande effekt på väljare. Det tror Markku Jokisipilä, chef för centret för riksdagsforskning vid Åbo universitet.
– Det här kan engagera sådana som kanske inte alltid upplevt att stå sig nära de få som SFP tidigare kunnat ställa upp.
Det här säger Jokisipilä efter att ha bekantat sig med SFP:s kandidatlista, som nu är komplett i Egentliga Finland efter att Michael Oksanen ställde upp. Jokisipilä beskriver SFP:s lista som ”balanserad” och noga avvägd.
Då SFP i tidigare riksdagsval ingått valförbund har det kraftigt begränsat antalet kandidater. I förra valet var de två, Stefan Wallin och Ida Schauman.
Med hälften av kandidaterna från Åboland är utgångsläget ett annat.
– En aktiv Åbopolitiker kan kännas fjärran för exempelvis en Kimitoöbo, säger Jokisipilä.
Valmatematiken är utmanade, anser Jokisipilä. Då valförbund tidigare har sett till att en SFP:are blivit invald från Egentliga Finland, är läget nu ett annan, då en plats in riksdagen hänger enbart på röster från de egna leden. Med sjutton kandidater får partiet ändå en annan synlighet lokalt.
– Kandidater ska fortsättningsvis synas på traditionella sätt. Folk vill träffa och lyssna på sin egen kandidat, säger Jokisipilä.
För SFP:s del blir själva kampanjen intressant: Förr har partiet i haft en ”etta” och en ”tvåa” i Egentliga Finland, säger Jokisipilä, nu är kandidaterna sjutton.
Inget ”klimatval” på regional nivå
De politiska frågorna kommer också vara i högsta grad lokala, som i tidigare val, säger Jokisipilä som stället sig skeptisk till att riksdagsvalet skulle bli ett ”klimatval”. Det skulle vara högst besynnerligt om riksdagskampanjen skulle domineras av globala klimatfrågor, säger han.
– Inför förra riksdagsvalet gällde piskan. Då övertrumfade partierna varandra med sparlistor för den offentliga sektorn.
Jokisipilä tror mer på nationella och regionala debattämnen, i viss mån också så kallad brotrummepolitik – det vill säga arbete mycket lokala, konkreta frågor.
Det finns också osäkerhetsfaktorer, som indirekt påverkar exempelvis SFP:s framtida regeringspåverkan. Centern, SDP och Samlingspartiet har traditionellt fått två tredjedelar av alla röster – nu är deras galluppott ned i 55–57 procent, då avståndet till De Gröna och Sannfinländarna är litet.
– Nu kan det gå så att fem partier landar inom några procentenheter från varandra.
Det finns också andra faktorer som kan påverka folks beteende, säger Jokisipilä. En sådan är kampen om Vasa centralsjukhus. Om SFP hade suttit i regeringen hade sjukhuset knappast förlorat sin omfattande jour.
Vasa centralsjukhus’ öde kan aktivera
Henrik Serup Christensen, akademiforskare vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi, är inne på samma linje.
– Frågan om centralsjukhuset fick så stor genomslagskraft och uppmärksamhet. Den kan ha en positiv effektiv på så vis att folk engagerar sig för SFP.
I Egentliga Finland innebär steget från två kandidater till sjutton en resursfråga. Å andra kan en egen lista innebära en lättnad då det nu inte är två kandidater som ska synas överallt, säger Christensen.
– Arbetsbördan för de enskilda kan bli mindre.
Christensen vågar inte spekulera kring det om SFP i Egentliga Finland behåller sin plats i riksdagen.
– Det är väldigt intressant men jag vågar inte alls säga hur det kan gå.
Christensen tror liksom Markku Jokisipilä att klimatfrågor inte dominerar de lokala kampajerna.
– Det som sker på nationell nivå på teve och det som händer i regionerna är två helt olika nivåer.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.