Det är framför allt beställningarna av kryssningsfartyg som håller den finska varvsindustrins hjul i gång. Efterfrågan på kryssningsfartyg är stor inom turistindustrin i Karibien och Medelhavet och i ökande grad också i Asien.
— Så länge som de globala rederijättarna Carnival Cruise Lines och Royal Caribbean Cruises efterfrågan på nya kryssningsfartyg håller i sig så kommer den finska varvsindustrin att gynnas ekonomiskt, säger specialforskaren Tapio Karvonen vid Åbo universitet.

Stark ekonomisk tillväxt

Enligt Karvonen är det framför allt skeppsvarven i Åbo, Helsingfors och Raumo som har bra flyt just nu. Den ekonomiska tillväxten inom varvsindustrin har pågått sedan 2010. Branschen omsatte cirka 8,3 miljarder euro 2017, vilket utgjorde knappt 62 procent av den totala omsättningen inom det finska maritima klustret det året. Brahea-centret vid Åbo universitet publicerar nästa branschöversikt i februari, men redan nu går det att dra vissa slutsatser om branschens framtidsutsikter.
— Åbovarvet Meyer Turku ökade sin omsättning med 160 miljoner euro 2018 och tillväxten ser ut att fortsätta också i år, vilket gynnar ett brett nätverk av underleverantörer. Branschen sysselsätter för närvarande cirka trettiotusen personer, säger Karvonen.
Enligt Karvonen har den finska varvsindustrin lyckats hävda sig väl i den internationella konkurrensen. En delförklaring är att det är relativt få skeppsvarv som är specialiserade på att bygga kryssningsfartyg.

Pålitliga leveranser

— Den finska varvsindustrins trumfkort är en gedigen erfarenhet och långa traditioner. Vi har byggt kryssningsfartyg sedan 1960-talet och betraktas som en pålitlig samarbetspartner som kan uppvisa hög kvalitet och leverera de beställda fartygen vid utlovad tid.
Därmed inte sagt att det skulle saknas flaskhalsar i produktionen. Till exempel Åbovarvet Meyer tvingades skjuta upp leveransen av kryssningsfartyget Costa Smeralda med knappt två månader i fjol.
I Europa är det främst de franska och italienska skeppsvarven som bjuder på tuff konkurrens. I en global kontext kan de kinesiska skeppsvarven erbjuda lägre priser, men än så länge utgör Kina inte ett reellt hot mot den finska varvsindustrin, anser Karvonen.
— Den sydkoreanska varvsindustrin, som tidigare bjöd på hård konkurrens, har nu specialiserat sig på produktionen av frakt- och passagerarfartyg.
Det är inte bara storbolag av Meyers kaliber som gynnas av den ekonomiska tillväxten inom varvsindustrin. En hel uppsjö av underleverantörer är fullt sysselsatta med att leverera de tekniska och arkitektoniska lösningar som behövs i branschen.

Foreship har vind i seglen

Det åboländska bolaget Foreship är ett av dessa bolag. Foreship började sin verksamhet 2002 i blygsam skala med tre anställda i Helsingfors, men sysselsätter i dag knappt 100 personer och har utöver Åbo etablerat sig bland annat i Mariehamn, Raumo, Helsingfors och Tallinn.
— Vi jobbar till exempel med hydrodynamisk optimering av skeppsskrov, design av ballasttankar, integrering av skrubbrar och planering av fartygens tekniska utrustning, berättar kontorschef Samuel Engström på Foreships kontor i Åbo.

Foreship har cirka 350 projekt per år. Största delen av uppdragen gäller ombyggnad och modernisering av frakt- och passagerarfartyg. Foreship Group omsatte 12,5 miljoner euro 2018 och prognosen för årets verksamhet ser lovande ut. Enligt Engström satsar bolaget på behärskad tillväxt. Den internationella expansionen tar sikte på USA.
— Vi satsar hårt på USA eftersom en stor del av kryssningsfartygen tillverkas för den amerikanska marknaden. Vi har ett kontor i Miami och öppnade i fjol ett nytt kontor i Seattle på den amerikanska västkusten, säger Engström.
Valet av nya etableringsorter är ingen slump. De största rederierna i USA håller till i samma områden.
— Finsk know-how i den här branschen är uppskattad. Vi har ett gott rykte, säger Engström.