Forskare överraskad — ”Skärgårdens röst"-enkäten fick betydligt fler svar än väntat
Skärgårdsdelegationen är en av riksdagen utnämnd delegation med politiskt valda medlemmar som påverkar hurudan skärgårdspolitik Finland bedriver. ÅU-foto
Det var sammanlagt 2001 personer som svarade på Skärgårdsdelegationens enkät ”Skärgårdens röst” genom vilken man utredde åsikter kring nuläget i och utvecklingsmöjligheter för skärgårdsområdena i Finland.
Enkätens sista svarsdag var söndagen 19 januari och ännu är det för tidigt för att säga något om resultatet, men Keimo Sillanpää, specialforskare vid Östra Finlands universitet, som varit ansvarig för enkäten är glad över det stora engagemang den väckt.
— Vi fick in betydligt fler svar än vi väntat oss.
Tillräckligt med svar för att ge pålitliga resultat
Enkäten riktade sig till personer som permanent bor i skärgården, som tillbringar tid i skärgården eller som känner till skärgårdsfrågor överlag.
Syftet med enkäten var att kartlägga de berörda gruppernas åsikter i frågor som berör skärgården och svaren kommer användas som underlag då Skärgårdsdelegationen arbetar fram det nya skärgårdspolitiska programmet.
Sillanpää litar på att svaren som kommit in kan ge en pålitlig bild av de åsikter som råder inom målgruppen.
— Den här enkäten är en del i byggandet av skärgårdsprogrammet. Utifrån de här svaren, efter att analysen gjorts, tror jag vi kan säga vad skärgårdsborna och andra som rör sig i skärgården har för åsikter i olika frågor, säger Sillanpää.
Representanter för de olika områdena får ännu säga sitt
Resultaten från enkäten publiceras i samband med det nationella skärgårdspolitiska programmet den första juni.
Innan det här kommer svaren även behandlas i två olika omgångar av workshops, först av inbjudna representanter för skärgårdsområdena i Egentliga Finland, Insjöfinland, Finska viken och Österbotten och sedan av Skärgårdsdelegationen.
Oavsett resultatet undrar jag om man verkligen kan lita på den statistiskt. Det verkade gälla att en person kunde mata in hur många svar som helst. Dessutom var nog enkäten ganska dåligt marknadsförd och öppen ganska kort tid, så den kanske inte nådde hela målgruppen. Spridningen via ”djungeltelegrafen” löpte kanske effektivare bland likasinnade.