Forskare oroade: ”För mycket fokus på Pisa kan skada de nationella skolsystemen”
Pisa används svepande av svenska politiker utan att reformförslagen förankrats i forskning, säger Christian Lundahl. – Pisa används på ett oärligt sätt för att driva igenom en politik som annars kanske inte blivit genomförd. Foto: Pressbild
På tisdag publiceras resultatet från den internationella skolundersökningen Pisa, världens största elevstudie som genomförs vart tredje år. Inför årets resultat har flera instanser uttryckt oro för hur resultaten används i Sverige, bland dem Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsenhet.
— Politiker har använt resultaten som argument för att genomdriva politiska förändringar trots att våra data inte har gett något stöd för dem, säger han till Svenska dagbladet.
De senaste åren har det i den svenska riksdagen lagts fram 40 förslag till förändringar av den svenska skolan med hänvisning till Pisa, visar en ny studie vid Örebro universitet. Ett exempel är förslaget att införa betyg i de lägre årskurserna, med hänvisning till Finland som klarar sig bra i Pisatestet.
Men det finns inget i Pisaundersökningarna som visar att det finns ett samband mellan tidigareläggning av betyg och goda resultat, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet. Pisa används svepande av politiker utan att reformförslagen förankrats i forskning, säger han.
— Pisa används på ett oärligt sätt för att driva igenom en politik som annars kanske inte blivit genomförd. Man har till exempel pratat mycket om att den svenska skolan är i kris och motiverat reformer med hänvisning till Pisa. Om man förstärker krisbilden så blir det inget motstånd då man genomför reformer, säger Lundahl.
”Pisatesterna riskerar skada skolsystemen”
Om man låter Pisaresultaten diktera villkoren för hur skolan ska byggas upp riskerar man att förlora det värdefulla i det nationella skolsystemet. Dessutom finns det risk för att ämnen vars resultat inte kan mätas nedprioriteras.
Om Pisa börjar styra skolans utformning har vi både ett demokrati- och mångfaldsproblem, säger Lundahl.
— Det blir farligt om alla länder börjar anpassa sin läroplan efter de ämnen som mäts i Pisa, eller efter en norm eller idé som utgår ifrån en ekonomisk organisation, som OECD är. De mäter egenskaper som är bra i yrkeslivet, men det kan finnas andra saker som är bra att ha med i utbildningen, såsom det svenskfinska ämnet slöjd. Det är ett jättebra ämne där man förvärvar praktiska kompetenser och som får elever att orka med en skoldag som annars kanske skulle bli alltför teoretisk.
År 2013 kom ”Pisachocken”: svenska elever presterade under OECD-snittet i samtliga tre kunskapsområden och politiker talade om en ”skola i fritt fall”. Några år senare skrev ett femtiotal forskare från hela världen ett öppet brev till OECD där de varnade för att Pisatesterna riskerar att skada de nationella skolsystemen, skriver Dagens nyheter.
– Det är jätteviktigt att mäta kunskaper på det sätt som Pisa gör, men man får inte tro att allt går att avläsa i resultaten och resultaten får inte användas på ett ytligt sätt, säger Hanna Sofia Rehnberg vid Södertörns högskola. Foto: Anna Hartvig
Pisa tillmäts olika värde i Finland och Sverige
Det blir problematiskt ibland när man drar stora växlar på Pisa, säger också Hanna Sofia Rehnberg, lektor på Södertörns högskola. Hon är författare till forskningsrapporten Pisa-press som släpptes för en vecka sedan och undersöker hur Pisa används och framställs i medierna.
I Sverige framstår Pisa i hög grad som en politiserad företeelse och tongångarna är ibland bombastiska, medan Pisa i det finländska materialet i större utsträckning förankras i en pedagogisk diskurs och omskrivs på ett mer nyanserat sätt, säger hon. Hon har jämfört hur Pisa omskrivs i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Hufvudstadsbladet och Vasabladet 2016-2017, då den senaste Pisarapportenkom ut.
— Enligt materialet är det inte alls lika många politiker i Finland som hänvisar till Pisa, utan Pisa diskuteras mer bland forskare och pedagoger. I Sverige används Pisa oftare som slagträ eller trumfkort i debatten och man använder stora ord såsom ”Pisachock” och ”Pisaglädje”. Man kan mycket väl tänka sig att det beror på att resultatet i Sverige har varierat mer än i Finland och att resultaten varit mer negativa i Sverige, vilket skapar medieuppmärksamhet.
Om man låter en undersökning ta stor plats i medierna utan att diskutera vad den står för kan det vara problematiskt, säger hon.
Vi har lyckats komma fram till en nationell konsensus om vad som är viktigt i våra nationella skolsystem och vi får inte tappa fokus på det. Det är jätteviktigt att mäta kunskaper på det sätt som Pisa gör, men man får inte tro att allt går att avläsa i resultaten och resultaten får inte användas på ett ytligt sätt.
Varför ville du jämföra just Finland och Sverige?
— I Sverige tittar man mycket mot Finland när det gäller Pisa. Man vill ha hit finländska lärare och är fascinerade över att det går så olika i våra skolor och över den höga status som lärare har i Finland.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.