Forskare om valet i Västnyland: Blomqvist sitter säkert – Wickström en möjlig överraskare – Kvarnströms konkurrens finns i Lojo
I riksdagsvalet 2019 blev SFP:s Thomas Blomqvist tvåa i Hangö med 442 röster. Röstmagneten i Hangö var då SDP:s Johan Kvarnström med 736 röster. På hemorten Raseborg var förhållandet det omvända då Blomqvist fick flest röster (3 638) och Kvarnström näst flest röster (3 135).
Men kan Kvarnström knappa in på försprånget?
SFP:s Thomas Blomqvist från Tenala i Raseborg har en regeringsperiod som minister för nordiskt samarbete och jämställdhet bakom sig.
Ekenäsbon Lauri Rapeli som är forskningschef vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi konstaterar att ministeråret har belastat Blomqvist på bekostnad av synlighet i regionen. Men Rapeli tror ändå att Blomqvist sitter säkert.
– Jag tror att Blomqvists väljare är så pass stabila i sitt beteende att han kommer att samla tillräckligt med röster för att bli invald på nytt.
Kan SDP:s sittande ledamot Johan Kvarnström från Raseborg göra ett bättre val än senast? Han var störst i Hangö men förlorade mot Blomqvist med cirka 500 röster i Raseborg. Kan han rentav toppa Blomqvist på hemmaplan?
– Jag kan inte säga huruvida Kvarnström har kapacitet att toppa Blomqvist, men däremot tror jag att han egentligen tävlar främst mot Joona Räsänen (SDP, Lojo, red. anm.). Kvarnström fick en stor del av de röster som Maarit Feldt-Ranta lämnade efter sig, men långt ifrån alla.
Arkiv/Kristoffer NöjdRapeli säger att SFP har många starka kandidater i Nyland. Kommer det att drabba Kyrkslättsbon Anders Adlercreutz som gjorde hyfsat ifrån sig 2019 och blev trea i Raseborg och fyra i Hangö?
– Det funderar antagligen även Adlercreutz på. Jag bara spekulerar men det kan bli just så att när det finns många starka kandidater från Västnyland, kan Adlercreutz drabbas. Jag räknar Kyrkslätt mer som en del av huvudstadsregionen, men kanske väljarna betraktar honom mer som en lokal kandidat? Å andra sidan tror jag att han gjort rätt bra ifrån sig som riksdagsledamot så kanske han lyckas hålla kvar sina väljare även i Västnyland.
Förutom Ingåbon Henrik Wickström som fick 5 865 röster i områdesvalet, tror Rapeli att åtminstone Ekenäsbon Anita Westerholm och Esbobon Karin Cederlöf kan samla en hel del SFP-röster i Västnyland.
– Wickström strävar efter maximal synlighet och lyckas rätt bra så han kanske är den mest sannolika överraskaren, säger Rapeli.
”Svårt för Fjäder att profilera sig politiskt”
Ett intressant namn är Akavas förre ordförande Sture Fjäder. Fjäder med Hangörötter ställer upp för Samlingspartiet.
– Jag skulle bli lite överraskad ifall Fjäder samlar mycket röster. Med tanke på att de flesta svenskspråkiga, högerorienterade väljarna ändå vill rösta på SFP, är det svårt för honom att profilera sig politiskt. Räcker det då till att han har vissa band till Hangö? Det känns osannolikt.
Sannfinländarna håller positionerna
Sannfinländarna var tredje största partiet i båda kommunerna, håller det i sig?
– Det verkar sannolikt för mig att Sannfinländarna kommer på tredje plats igen. De har mycket stöd bland de finskspråkiga i kommunerna.
Kristoffer NöjdRapeli framhåller att det är viktigt att inte bara stirra på kandidaternas personliga röstantal, utan på antalet röster som partiet får i valkretsen.
– Det är därifrån som jämförelsetalet kommer och som avgör vem som blir invald. SFP har en stark kandidatlista i Nyland så jag tror de kommer att få mycket röster, men vem inom SFP som blir på topp är ganska omöjligt att säga exakt. Även Kvarnströms öde påverkas direkt av hur det går för SDP i Nylands valkrets – inte bara av de röster som han samlar in i Västnyland.
Tror på galluparna
Rapeli säger att speciellt SDP och SFP har kunnat behålla sitt stöd rätt bra trots att man varit tvungen att fatta otrevliga beslut som varit lätta att kritisera vid behov.
– Det har varit svårt för regeringen att göra det den hade tänkt att den skulle göra eftersom agendan har dominerats av pandemin, kriget och konsekvenserna av det. Närmaste motsvarighet är eventuellt Esko Ahos regering under lågkonjunkturen i början av 90-talet. Skillnaden är att Marins regering har varit tvungen att tampas med frågor som kommit från externt håll medan mycket av lågkonjunkturen på 90-talet var självförvållat. Valresultatet måste tolkas utgående från detta.
Några stora överraskningar har Rapeli svårt att se komma. Han tror att galluparna är ganska pålitliga.
– Men regionalt sker det alltid överraskningar. Det är i valkretsarna resultatet formas och eftersom marginalerna är så små mellan de tre stora partierna behövs det ganska lite för att något ska kunna betraktas som en överraskning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.