Forskare om ny framtidsprognos: Mindre språkgräl och satsningar på kvalitativ utbildning ska stärka svenskan i Finland
För 80 år sedan var det kriget som satte punkt för 1920- och 1930-talets språkstrider i Finland. I dag tyder mycket på att vi befinner oss i en liknande period av polarisering och motsättningar.
Det säger Mats Lindgren, vd på framtidsföretaget Kairos Future i Stockholm.
— År 2014 uppgav 69 procent i undersökningen Barometern att svenskan har en framtid. Det här kan jämföras med 90 procent år 1997. Undersökningar visar också att språkklimatet hårdnat på riksplan under de senaste åren.
Lindgren och hans team står bakom tankesmedjan Magmas senaste prognos för svenskans framtid i Finland, som publicerades på tisdagen.
Lindgren ser coronapandemin som en världsomvälvande händelse, liknande det andra världskriget, som kan bli startskottet för en ny era av kollektivism framom individualism, populism och polarisering.
— Samhället verkar röra sig i cykler om cirka 80 år, med andra världskriget som den förra brytningspunkten. Vi kan stå inför en ny lång ”vår” som betonar gemenskap, och som kunde gynna också det svenska språket, efter coronapandemin.
Utifrånperspektiv berikar
Rapporten ”Det svenska i Finland – vadan och varthän?” har tagits fram på uppdrag av och med finansiering från fem finlandssvenska fonder.
Målet är att analysera de senaste decenniernas förändringar i omvärlden och deras möjliga konsekvenser för svenskans ställning fram till år 2040.
Fokus ligger på demografi, kultur, identitet och skola.
Enligt Magmas chef Nils Erik Forsgård berikar ett utifrånperspektiv diskussionen. Han framhåller att prognosen bygger på fakta.
— Många betoningar känns fräscha och nyskapande. Samtidigt kan ingen av oss med säkerhet säga var svenskan står 2040. Vi har medvetet lämnat bort potentiella pandemieffekter eftersom de skulle basera sig på rena gissningar.
Flerspråkighet stor utmaning
Enligt rapporten är det inte primärt förfinskning som utmanar svenskans ställning, utan snarare landets ökande flerspråkighet och engelskans framfart.
— De två största osäkerhetsfaktorerna är den snabbt växande gruppen finländare med ett annat modersmål än finska och svenska, och att framför allt de unga allt mer använder engelska som vardagsspråk på internet, säger Lindgren.
En orsak till att svenskan inte minskat mer beror på det som Lindgren kallar ”lånad tillväxt”. Det vill säga att tvåspråkiga familjer numera i högre grad registrerar sina barn som svenskspråkiga.
— Under många år var trenden den motsatta. I dag registreras cirka två av tre barn i tvåspråkiga familjer som svenskspråkiga. Då språkblandade familjer blir mer norm än undantag har registreringen av barns språktillhörighet på lång sikt en avgörande betydelse för svenskans ställning.
Efterlyser mindre perfektionism
Karina Jutila, direktör vid forskningsanstalten e2 Forskning, ser fler möjligheter än hotbilder med den ökade flerspråkigheten.
Hon efterlyser större öppenhet och mindre krav på språklig perfektionism hos svensk- och finskspråkiga.
— Det viktigaste vore att få slut på grälen. Språkfrågan är en framtidsfråga och vi får inte tänka för smalt, säger Jutila.
Enligt sociologen Kjell Herberts stirrar de som värnar om det svenska språket sig blinda på kvantiteten och glömmer kvaliteten.
— Vi tror att vi måste vara många för att vara bra fast det viktiga är att visa att svenska är ett relevant språk. En stor roll spelar individens val i vardagen, att tala svenska – men också var hen väljer att bo och i vilken skola hen sätter sina barn.
Kvalitativt utbildningssystem avgör
Både Herberts och Lindgren betonar utbildningssystemet som en avgörande faktor för svenskans framtid.
— Stärk alla nivåer inom utbildningen, för kvaliteten avgör vilka daghem och skolor föräldrar väljer och var unga väljer att studera. Satsa på de unga så att de ser att svenskan har ett mervärde, säger Herberts.
Lindgren tror på att öppna upp det svenska språket som ett reellt alternativ också för finskspråkiga.
— Trots att antalet skolor minskar på svenskt och finskt håll, så har de svenska skolorna stärkt sin position gentemot de finska. Flera kommuner har på senare år fått sina första svenska skolor. Trenden att barn i tvåspråkiga familjer registreras som svenskspråkiga ser också ut att hålla i sig och till och med växa något, säger Lindgren.
— Man kan ana att många föräldrar, även de som själva är finskspråkiga, ser att en god svenska ökar deras barns chanser i livet. Det här är en tillgång för svenskan i framtiden.
Det svenska i Finland — i dag och år 2040
I dag har 288 400 av 5,5 miljoner finländare registrerat svenska som sitt modersmål.
Nästan hälften bor i huvudstadsregionen och resten av Nyland. En tredjedel bor i Österbotten, en tiondel var i Åboland och på Åland. I övriga Finland bor mindre än en tiondel av de svenskspråkiga.
Antalet tvåspråkiga kommer successivt att öka och tvåspråkighet i praktiken bli norm bland svenskspråkiga år 2040. Det bidrar till en så kallad flytande svenskhet i kontrast till dagens mer fasta svenskhet.
På grund av nya språkliga minoritetsgrupper och engelskans frammarsch kan det bli svårare att sälja in svenskan som en individuell rättighet för en krympande grupp enspråkigt svenska.
Av finlandssvenska institutioner krävs en kraftansträngning för att hindra att svenskan reduceras till en rent privat angelägenhet.
Bland annat krävs nya offentliga svenska rum, både i den fysiska och i den digitala verkligheten.
Medielandskapets betydelse som sammanhållande faktor på svenska betonas.
Svenskspråkiga daghem och skolor får en allt större betydelse som upprätthållare av det svenska språket och av en svensk identitet för unga svensk- och tvåspråkiga.
Även om minskningen i absoluta tal avstannar blir svenska alltmer ett utpräglat minoritetsspråk då svensk- och finskspråkiga blandas lokalt, framför allt i södra Finland.
Det här leder till att finlandssvenskarna i allt högre grad också lever som en lokal minoritet.
De platser där man klarar sig på enbart svenska blir allt färre. Varje individ som inte planerar att för alltid bo på dessa platser måste också behärska finska.
En positiv attityd till tvåspråkighet är ett grundkrav för att en flytande svenskhet ska vara möjlig.
Källa: ”Det svenska i Finland – vadan och varthän?” , tankesmedjan Magma, 2021.
Projektet genomfördes våren 2019–vårvintern 2020 med finansiering från Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.