Utrikesministeriet har i över 40 års tid gett ut biståndstidningen Kehitys-Utveckling. Tidningen publiceras fyra gånger om året och delas ut gratis till alla som är intresserade av biståndsfrågor.
Trots tidningens tvåspråkiga namn har innehållet nu blivit enspråkigt finskt.
– Tidningens redaktionsråd fattade i fjol ett beslut om att tidningen blir enspråkigt finsk. Vi har i stället flyttat allt svenskspråkigt innehåll till webben där vi nu har ett större utbud på svenska, säger enhetschef Erja-Outi Heino på Utrikesministeriet.
I Utrikesministeriets memorandum från oktober i fjol motiveras beslutet med att finskspråkiga läsare har klagat på de svenska artiklarna som ”söndrar tidningens struktur i ett innehåll som i övrigt är på finska”.
– Det är ju ett fruktansvärt dåligt argument för att slopa svenskan. Utrikesministeriet har som statlig myndighet en skyldighet att tillgodose information på båda nationalspråken. Min erfarenhet är dessutom den att biståndsfrågor engagerar finlandssvenskar i mycket hög grad, säger tidigare utrikesrådet Christian Sundgren som har ett förflutet som chef för biståndsavdelningens kommunikationsenhet på Utrikesministeriet.
Ett besök till biståndstidningens sajt avslöjar att det här årets svenska innehåll begränsar sig till tre texter som har översatts från finska.
Tidningens redaktionsråd saknar för tillfället svenskspråkiga medlemmar, vilket kan vara en bidragande orsak till förfinskningen.
– Vi har haft problem med att hitta svenskspråkiga frilansskribenter som kunde förse tidningen med innehåll på svenska, tillägger Heino.

Hur ser du på Utrikesministeriets lagstadgade skyldighet att publicera information på bägge nationalspråken?

– Vi fäster stor uppmärksamhet vid svenskan. Våra sajter formin.fi och maailma2030.fi har omfattande svenskt innehåll, säger Heino.

Forskaren Kjell Herberts ser allvarligt på Utrikesministeriets beslut att slänga ut det svenska innehållet från tidningen Kehitys-Utveckling.
– Beslutet innebär att man gör ett avsteg från språklagens anda och inte erbjuder information på motsvarande grunder till bägge språkgrupper, vilket är en allvarlig domänförlust för svenskan, säger Kjell Herberts.
På Diakonissanstalten i Helsingfors har svenskan också fått stryka på foten, trots att stiftelsens välgörare och donator Aurora Karamzin (född Stjernvall) hade svenska som modersmål och Diakonissanstaltens ursprungliga stadgar är enspråkigt svenska. Stiftelsens tvåspråkiga papperstidning Viesti lades ned i fjol på grund av ekonomiska svårigheter, varefter tidningens innehåll flyttade till webben. I ett slag försvann också det svenska innehållet.
– Vi har numera endast innehåll på finska och engelska på Viestis webbsida, uppger kommunikationschef Markku Niskanen på Diakonissanstalten.
Niskanen vill inte motivera beslutet. Han hänvisar i stället till stiftelsens jurist.
– Vi har mig veterligen inte någon juridisk skyldighet att gå ut med information på svenska. Stiftelsens interna administrationsspråk var till stora delar svenska fram till 1950-talet, men i takt med att samhället har förändrats så har vi övergått till finska också i vår externa kommunikation, säger juristen Sari Elomaa-Sirén på Diakonissanstalten.
Stiftelsen utser fortfarande en svenskspråkig styrelsemedlem för att respektera Diakonissanstaltens språkliga rötter. Jussi Laitinen har för tillfället det svenska mandatet. Han har ett förflutet som Aktias vd och är numera vd för Sigrid Juselius stiftelse.
Tidningen Viesti har långa anor. Det första numret gavs ut 1893 med överskriften Från Diakonisshuset i Helsingfors, Diakonissalaitoksesta Helsingissä.
– Det är synd att engelskan har blivit det nya hotet mot svenskan. Det händer allt oftare att den svenska flaggan ersätts med den brittiska unionsflaggan på ideella organisationers sajter. Varje gång den svenska flaggan försvinner så är det ett bakslag för svenskan, säger Kjell Herberts.
På den anrika Filadelfiaförsamlingen på Albertsgatan i Helsingfors har man nyligen gått in för att satsa på varumärket Fila Helsinki i stället för att värna om församlingens svenska rötter. Förfinskningen leds av pastorn Johan Forsbäck som nu vill nå ut till de stora folkmassorna bland annat med hjälp av karismatiska och spektakulära evenemang.
– Vi är inte en språkpolitisk organisation. Vi finns till för vårt samhälle och våra medmänniskor och om vi vill betjäna dem på en bredare front så måste vi kunna alternera mellan finska, engelska och svenska, säger Johan Forsbäck.
I maj står Fila Helsinki värd för en lovsångskonsert i samarbete med församlingen Hillsong från London.
– Då svenska enheter blir för små så återstår två alternativ. Det är antingen förfinskning eller fusion med andra svenska enheter som gäller. Ett samarbete med andra svenska frikyrkor hade i Filadelfiaförsamlingens fall varit ett annat alternativ, säger Kjell Herberts.
Mikael Sjövall/SPT

Aktuella exempel på förfinskning

Tidningen Kehitys-Utveckling har en upplaga på 15 000 exemplar och publiceras av Utrikesministeriet.
Diakonissanstalten grundades 1867 i Helsingfors av Aurora Karamzin (född Stjernvall). Diakonissanstaltens tidning Viesti hade fram till nedläggningen i fjol en upplaga på 4 000 exemplar.
Fila Helsinki har 290 medlemmar, varav 50 är aktiva. Församlingens administrativa språk är fortfarande svenska.