Den ena gärningsmannen, som misstänks för misshandel av sannfinländaren Pekka Kataja, uppges ha kopplingar till extremistorganisationen Soldiers of Odin. FOTO: Ari Sundberg/SPT

Statsvetaren Tommi Kotonen vid Jyväskylä universitet ser inte mordförsöket på Sannfinländarnas valchef Pekka Kataja som ett tecken på att de högerextrema rörelserna skulle ha radikaliserats i Finland.

— Mordförsöket verkar i främsta hand vara kopplat till lokala politiska tvister mellan Kataja och den ena gärningsmannen, säger Kotonen.

Centralkriminalpolisen meddelade i fredags att två personer har häktats som misstänkta för mordförsöket på Kataja. Männen bröt sig in i Katajas bostad i Jämsä i juli och misshandlade Kataja med ett trubbigt järnföremål. Kataja förlorade medvetandet i samband med tumultet. På sjukhuset diagnostiserades Kataja bland annat med hjärnblödning, skallfraktur och brutna revben.

Den ena gärningsmannen har kopplingar till de högerextrema organisationerna Soldiers of Odin och Nordiska motståndsrörelsen, en nynazistisk organisation som förbjöds av Åbo hovrätt för två år sedan.

Kataja själv misstänker att dådet i juli har ett personligt och politiskt motiv eftersom han stoppade kommunalpolitikern Teemu Torssonens kandidatur för Sannfinländarna i det senaste riksdagsvalet. Torssonen är den ena av de två män som har häktats som skäligen misstänkt för misshandeln.

— Sannfinländarna har i likhet med Sverigedemokraterna försökt polera fasaden de senaste åren genom att utesluta sådana medlemmar som har samröre med högerextrema rörelser. Beslutet att stoppa Torssonens kandidatur ska ses i den kontexten, säger Kotonen.

Färre våldsdåd de senaste åren

Som ett led i partiets städoperation kapade Sannfinländarna banden till sin tidigare ungdomsorganisation Finsk Ungdom som gav uttryck för etnonationalistiska och högerextrema åsikter. Finsk Ungdom gick i konkurs i maj när statsunderstödet drogs tillbaka efter att organisationen hade prickats för rasistiska tweets i samband med EU-valet.

— Etnonationalisterna är en liten minoritet inom Sannfinländarna med begränsat politiskt inflytande. De utmanar inte heller partiordförande Jussi Halla-aho i offentligheten. I det avseendet har de valt en annan strategi än Halla-aho som öppet kritiserade partiets ledare under Soinis tid som ordförande, säger Kotonen.

Hur förhåller sig Halla-aho till dessa etnonationalister?

— I sak håller han säkert med dem till vissa delar. Men det viktigaste för Halla-aho är hur saker och ting ser ut utåt. Han inser att partiet tappar politiskt inflytande om man odlar ett alltför grovt rasistiskt språkbruk. Därför tar han avstånd från etnonationalisterna.

Föreligger det en risk för fler politiskt motiverade våldsdåd?

— Det är svårt att säga. Å ena sidan har den politiska retoriken bland högerextremisterna blivit råare och fränare, men å andra sidan har våldsdåden minskat. För fem år sedan gjordes till exempel flera attacker mot flyktingförläggningar. Sådana våldsdåd har till all lycka nu lyst med sin frånvaro, säger Kotonen.

Flera riksdagsledamöter krävde i helgen att staten förbjuder extrema rörelser för att förebygga fler våldsdåd. Kotonen tror inte att det hjälper på sikt.

— Det vore i mitt tycke effektivare att satsa mer resurser på att hjälpa människor ut ur dessa rörelser och den vägen försvaga organisationernas inflytande, säger han.