– Proteströstandet kanaliserades via flera partier. Många röstade på SDP, Vänstern och De gröna för att främja en ambitiös klimat- och invandringspolitik och så var det många som ville stödja den nationella konservatismen genom att rösta på Sannfinländarna, säger specialforskaren Jenni Karimäki på Åbo universitets central för riksdagsforskning.Regeringspartierna brukar ta stryk efter valet men Samlingspartiet klarade sig överraskande nog undan och lyckades mobilisera högerväljarnas. De knep till och med ett tilläggsmandat trots att partiet procentuellt sett förlorade röster.
– Valmatematiken gynnade dem. De lyckades erbjuda en högermotvikt till det rödgröna alternativet tack vare sin skarpa finanspolitik. Centern och Blå framtid fick bära skulden för regeringens politik.Sannfinländarna skrällde rejält trots att de bar regeringsansvar under nästan halva perioden. Partiet fick vind i seglen i fjol bland annat på grund av sina ställningstaganden i sexualbrottshärvan i Uleåborg.
– Redan i början av valrörelsen lyckades Sannfinländarna erbjuda ett alternativ i invandrings- och klimatfrågan. Sannfinländarna strävar efter att utmana det rådande systemet och påverka det inifrån.Om de lämnas utanför regeringen finns en chans att de växer till sig ytterligare, bedömer Karimäki.
– Det är möjligt att de lyckas växa till sig och bli störst, men det är omöjligt att utifrån det här valresultatet förutspå vilket det maximala väljarunderstödet kunde vara.Finlands valresultat följer utvecklingen i resten av Europa – de traditionella partierna förlorar mark till förmån för populisterna.
– Utvecklingen med traditionella partier som förlorar på bekostnad av populisterna är förknippat med globaliseringen och internationaliseringen. Det finns mycket vi inte kan styra på ett nationellt plan. En del av frågan handlar om invandringen men också klimatuppvärmningen där det behövs internationellt samarbete.

Sossarna gick bakåt trots valseger

Socialdemokraterna har inte varit det största riksdagspartiet på 20 år, men lyckade ändå inte mobilisera väljare lika väl som gallupsiffrorna i bästa fall förutspådde.
– Min kollega på E2-Forskning sade att socialdemokraterna tog sig till landets ledning med det minsta väljarstödet i en europeisk jämförelse.Ännu under 90-talet hade sossarna över ett väljarstöd som var mer än 10 procentenheter högre än i dag.
– Historiskt sett är det alltså inget gott resultat. Det politiska fältet och världen har förändrats. SDP är inte längre ett protestparti som tidigare.

De gröna hörde till valet största vinnare. Varför fick de inte en större andel av rösterna med tanke på att det trots allt var ett klimatval?

– De gröna gjorde ett mycket bra resultat, det går inte att förneka. Ur klimatperspektiv är det positivt att så många tar frågan på allvar. Samtidigt ser vi att klimatengagemanget splittrades på flera partier.Regeringsförhandlingarna lär bli svåra i och med att inget parti har klar majoritet.
– Utifrån valresultatet har vi inga snabba regeringsförhandlingar att vänta. Det krävs en hel del kompromissande.Rinne säger till Helsingin Sanomat att han önskar att vi får en ny regering inom en månad. Karimäki tror inte att Sannfinländarna och SDP sitter i samma regering.
– Det skulle kräva att någotdera partiet måste ge efter väldigt mycket i sitt valprogram. I det här skedet är det inte sannolikt att Sannfinländarna eller SDP skulle ge efter i sina värdefrågor som invandringen.Själv säger Rinne till Helsingin Sanomat att han och Halla- aho framför allt har olika synpunkter när det gäller medmänsklighet.
– Det är omöjligt för mig att godkänna ett tankesätt där en etnisk bakgrund eller hudfärgen skulle göra en människa sämre.

Ny regnbågsregering möjlig

Enligt Karimäki är en ny regnbågsregering med partier från både högern och vänstern möjlig.
– Styrkeförhållandena kommer nog att beaktas, Inget av blocken vill bli en juniorpartner i den andras regering.En regnbågsregering behöver ändå inte innebära trubbel. Historiskt sett har det också funnits goda exempel.
– Det behöver inte bli svårt, det beror på regeringsprogrammet. Stubbs och Katainens regeringar var ingen succé, men till exempel Lipponens regnbågsregering på 90-talet fungerade bra.

Vilka är de små partiernas chanser att komma med i regeringen som stödpartier?

– Det beror väldigt mycket på regeringsbasen. SFP är ett värdeliberalt parti som fungerar i flera olika koalitioner. Mellan KD och SDP, De gröna och Vänstern kan det däremot kollidera i till exempel frågan om translagen.