Forskare i Åbo: Finland blir inte kvitt alla papperslösa
De papperslösa behöver en röst. Forskardoktor Katri Gadd vid Åbo universitet vill komma i kontakt med papperslösa så att deras erfarenheter och mål kan utgöra grunden för beslut som tas. Foto: Dan Lolax
Det finns kommuner som inte har några planer alls på att hjälpa papperslösa trots att en ministerarbetsgrupp för snart ett år sedan slog fast att ansvaret för akut sjukvård och socialvård ligger hos kommunerna.
Det säger Katri Gadd, forskardoktor och en av tio forskare vid Åbo universitet som jobbar med projektet URMI – Urbanization, Mobilities and Immigration.
Gadd och hennes kollegor har nyss avslutat en rundringning till samtliga kommuner i Finland.
Syftet är att kartlägga hur kommunerna hanterar de papperslösas situation – det vill säga vad de gör för att underlätta situationen för asylsökande som nekats uppehållstillstånd men som fortfarande befinner sig i landet.
Gadd säger att de kommuner som inte har för avsikt att hjälpa är sådana som inte heller har papperslösa innanför sina gränser.
– Det finns också kommuner som påstår att de inte har papperslösa, men när vi pratat med polisen har det visat sig att kommunerna har fel.
Kommunernas ovetskap kan delvis bero på att papperslösa är rädda för att ta kontakt med myndigheterna, säger Gadd.
Av det här följer att det ofta är frivilliga, aktörer från den tredje sektorn och församlingar som bistår papperslösa i nöd.
Antalet papperslösa är svårt att uppskatta. Personer som står utanför samhället rör på sig och inleder ibland nya asylprocesser.
Global Clinic i Åbo, som erbjuder papperslösa vård, räknar med att det finns ett hundratal i regionen.
Stadsfullmäktige har därför redan tidigare beslutat att gravida och minderåriga ska omfattas av den kommunala social- och hälsovården.
Helsingfors fullmäktige fattade i förra månaden beslutet att alla papperslösa ska omfattas av social- och hälsovården.
Kommunernas olika inställning och beslut om vilken vård som erbjuds leder till att personer behandlas på olika sätt beroende var de befinner sig, säger Gadd.
Hon befarar att den ojämlika situationen också drabbar vårdpersonalen, som å ena sidan ska följa sin yrkesetik och å andra sidan kommunens riktlinjer.
Gruppen papperslösa omfattar inte enbart asylsökande, påpekar Gadd.
I Finland finns personer som kommit hit för att jobba, eller för att de gift sig, men som inte längre har rätt att vistas i landet.
Det finns också personer som är här lagligt men som inte omfattas av social- och hälsovården.
De asylsökandes situation är trots allt den mest sårbara. Gadd säger att deras utanförskap inte enbart beror på att hjälp inte finns, utan också på att de inte vågar söka hjälp.
– Det säger något om situationen som de är rädda för att hamna i. En del papperslösa vågar inte ens åka kollektivtrafik för de är rädda att om något händer så tillkallas polis. De är alltså inte enbart rädda för vissa platser utan också för att ta sig dit.
Katri Gadd vill komma i kontakt med papperslösa.
Projektet garanterar fullständig anonymitet. Inga uppgifter om dem som medverkar lämnas ut.
Gadd kan kontaktas via e-post: kajole@utu.fi
Hennes telefonnummer är: 050-574 4368
Förutom att kartlägga kommunernas agerande i frågan försöker Åbo universitets forskare ta reda på vad papperslösa vill, vad deras mål är och vad de är beredda att göra för att nå dem.
Gadd säger att målen kan handla om allt från att skaffa mat för dagen till att utbilda sig och hitta ett jobb.
En sak är trots allt klar. Om samhället inte kan förse de papperslösa med dessa saker kommer någon annan att göra det, och ibland görs det inte med den papperslösas eller samhällets bästa i åtanke.
– På arbetsmarknaden och bostadsmarknaden finns det personer som utnyttjar papperslösa. Det har också en negativ inverkan på samhället.
Det bredare samhällsperspektivet är viktigt, säger Gadd. Bristande hälsovård – inklusive psykiatrisk vård – för papperslösa är en risk för hela samhället och det är kortsynt att erbjuda vård först efter att sjukdomsfall påträffats.
– Forskning i Grekland, Tyskland och Sverige visar entydigt att det är ekonomiskt klokare att erbjuda preventiv vård.
Projektet har Inrikesministeriets uppmärksamhet och forskarna har varit inbjudna för att diskutera forskningsresultaten så långt.
Några löften har det inte utmynnat i men Gadd säger att hon vill vara en röst för de papperslösa.
– Diskussionen har så långt grundat sig på magkänsla, inte på vetenskaplig forskning. Vi måste kunna titta på vad andra länder har gjort och fundera på hur vi kan göra det bättre.
Därför vill Gadd att inga åtstramande politiska beslut om de papperslösa tas innan man har gedigen fakta.
Hon säger att det är naivt att tro att Finland kan avlägsna alla papperslösa.
– Inget demokratiskt land har lyckats göra det. Att tidigarelägga flyttandet av asylsökande från flyktingförläggningar till förvaringsenheter i väntan på avvisning kan det leda till att de lämnar flyktingförläggningarna tidigare. Jag förstår att det är politiskt svårt att säga det här men vi behöver pragmatiska beslut.
Ett pragmatiskt beslut kunde till exempel vara att återinföra det tillfälliga uppehållstillståndet, som motiveras med den asylsökandes behov av skydd.
Utöver pragmatik ska den finländska asylpolitiken också vara mänsklig, säger Gadd. Att avvisa personer som rotat sig i Finland, hittat ett jobb och ett socialt nätverk och lärt sig språket är inte rimligt.
Orimligt är det också att neka skydd till dem som är i behov av det.
– Jag har själv barn och tänker att om de blev sjuka, eller inte fick mat, eller var i behov av ett varmt rum i kylan, hur skulle någon då kunna säga ”Nej, det är inte min plikt att hjälpa”?
UMRI
- Sysselsätter 10 forskare vid Åbo universitet och finansieras av Finlands Akademi.
- Projektet har finansiering fram till 2019.
- Fokus är på papperslösas situation i Finland och hur den står sig i jämförelse med bland annat den i Tyskland och Sverige och de internationella konventioner som Finland följer.
- Forskningen omfattar också flyktingvågens rörelse i Europa och Mellanöstern.
- En central fråga är hur asylsökande förbereder sig för en papperslös tillvaro i Finland eller om de tänker lämna landet.
- Åbo universitet, Institutet för hälsa och välfärd och Åbo Akademi jobbar med migrationsfrågor, och i UMRI ingår också andra parter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.