Tervola är universitetslärare i finska språket och kulturen vid Tammerfors universitet, och disputerar vid samma universitet i september.
I sin doktorsavhandling fokuserar hon på språkkriterierna för läkare i Finland och på immigrantläkares språkkunskaper.

De nuvarande språkkraven räcker inte

En utlänning som fått sin läkarexamen utomlands behöver legitimation av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) för att kunna jobba som läkare i Finland.
Legitimationen förutsätter att personen har klarat av statsförvaltningens språkexamen på nöjaktig nivå eller den allmänna språkexamen på mellannivå. Det motsvarar färdighetsnivå B1-B2 på Finlands nivåskala för språkkunskaper.
Enligt Tervola räcker det inte.
— Det huvudsakliga resultatet i min avhandling är att det finns läkare med betydande språkliga problem i arbetslivet. Det finns stor individuell variation i immigrantläkarnas språkkunskaper, säger hon.
Läkarna i Tervolas undersökning kommer i huvudsak från Ryssland, men också från bland annat Mellanöstern och Somalia.

Obegriplig finska

Materialet i Tervolas undersökning består bland annat av 72 skriftliga svar som utländska läkare lämnat in under Valviras legitimationstest åren 2007-2008.
Alla läkare som deltog i Valviras test hade redan klarat av de språkprov som krävs och således kvalificerat sig rent språkligt, men de skriftliga testsvaren visade likväl att kunskaperna i finska varierade väldigt mycket.
— En del av dem kunde inte över huvud taget göra sig förstådda på finska. I dessa svar var finskan så obegriplig att man inte kunde göra någon bedömning av läkarens medicinska kompetens, säger Tervola.
Tervolas slutsats är att kravnivån i språkexamina måste höjas till åtminstone B2, och också på den nivån behöver läkaren mycket stöd på arbetsplatsen för att klara av alla arbetsuppgifter och förbättra sina kunskaper i finska.
Självständigt läkararbete kräver en språklig kompetens som motsvarar färdighetsnivån C, säger Tervola.
— Läkarens arbetsbild präglas av omväxlande situationer. Vissa situationer kan man klara av också med dåliga språkkunskaper men till exempel om det är bråttom eller om patienten är stressad eller har dålig hörsel blir det svårt.

Språkutvecklingen stannar ofta upp

En annan del av Tervolas undersökning består av sex gruppintervjuer med sammanlagt 32 personer ur vårdpersonalen vid vårdenheter på olika håll i Finland.
Intervjuerna gjordes år 2015 och svaren tyder på att bristande språkkunskaper hos en läkare kan vara en risk för patientsäkerheten och en belastning för den övriga personalen.
— Det kan ske tillbud, och vårdpersonalens arbetsbörda, oro och stress ökar. Det kan till exempel hända att en sjukskötare märker att en patient inte förstår vad läkaren säger och måste översätta, eller att sjukskötarna känner sig tvungna att dubbelkolla läkarens ordinationer för att försäkra sig om att allt är rätt, säger Tervola.
Därför tycker Tervola att myndigheterna inte kan förlita sig på att immigrantläkare lär sig mer finska parallellt med jobbet. Utgångsnivån måste vara tillräckligt hög.
Det kräver i sin tur att invandrare har möjligheter att utveckla sina språkkunskaper också efter att de nått en nöjaktig nivå. Tervola efterlyser ett mer omfattande utbud av utbildning i de inhemska språken för vuxna invandrare.
— Det är en förhållandevis ny situation för Finland att det kommer många invandrare som vill lära sig det finska språket. I inledningsfasen av integrationen fungerar språkundervisningen bra, men efter att nivån som krävs för finskt medborgarskap är uppnådd är språkutvecklingen i väldigt hög grad på individens eget ansvar, säger Tervola.

Gestikulering räddar inte alltid

I våras disputerade Jenny Paananen vid Åbo universitet med en doktorsavhandling om kommunikationsstrategier vid läkarmottagningar.
I sin undersökning kom Paananen fram till att kroppsspråk och gestikulering kan vara vägen till ömsesidig förståelse mellan en läkare och en patient som har olika modersmål.
Maija Tervola känner till Paananens undersökning och håller med om att till exempel gester kan underlätta kommunikationen när ordförrådet inte räcker till.
— Men om det är bråttom måste läkaren förstå allt genast. Det finns inte alltid tid för gestikulering eller frågor, säger Tervola.
I sin doktorsavhandling fokuserar Tervola uttryckligen på finskan. Hon säger att en liten del av de utländska läkarna som ansöker om Valviras legitimation för sitt yrke gör det på svenska i stället för på finska.
Däremot skulle det vara orealistiskt att förvänta sig att utländska läkare lär sig Finlands båda nationalspråk innan de får legitimation.
— Det skulle vara ett nästan omöjligt krav, säger Tervola.
Maija Tervola disputerar med sin doktorsavhandling Maahanmuuttajalääkärien suomen kielen taito ja kielitaitotarpeet – Erityisalan kielitaidon näkökulma lääkärin työhön(ungefär Immigrantläkares kompetens och kompetensbehov i finska – Ett fackspråkligt perspektiv på läkaryrket) klockan 12 den 6 september i sal 1096 i Pinni B-byggnaden vid Tammerfors universitet.
Filosofie doktor Tapani Möttönen vid Aalto-universitetet är opponent och professor Anneli Pajunen vid Tammerfors universitet är kustos.