Forskare: Elpistolen är ett pålitligt redskap – innehåller mindre elektricitet än i en julljusserie
Foto: Polisinrättningen i östra Nyland
Elpistolen är ett nyttigt redskap för polisen och förebygger i de allra flesta fall allvarliga skador.
Det visar den uppföljning av polisens användning av maktmedel som har utvecklats vid Polisyrkeshögskolan.
Poliserna utsätts ofta för våld och hot, inte minst i samband då de ska gripa en person.
– Ur den gripnes synvinkel är en elpistol inte värre än ett annat maktvapen, men för polisens del minskar risken att skadas, säger Henri Rikander.
Rikander har undersökt polisens användning av maktmedel och doktorerar som bäst i ämnet vid Östra Finlands universitet.
Polisen i Åbo använde sig av en elpistol i måndags då man skulle gripa en person i centrala Åbo. Mannen avled senare på polisstationen.
Fjortonde året som polisen använder elpistoler
Polisen i Finland tog elpistolen i bruk som ett officiellt maktmedelsredskap år 2005.
Den ser ut som en vanlig pistol och skickar en elektrisk stöt genom den träffade – antingen genom att vapnet trycks mot personen eller genom att avlossa projektiler som är förbundna med tråd i skjutanordningen.
Henri Rikander poängterar att elpistolen inte är ett vapen.
– I hierarkin ligger skjutvapen överst, sedan kommer maktmedel som till exempel polisens fysiska styrka, elchockvapen och polishund.
Jämfört med ett avfyrat skjutvapen är riskerna både för omgivningen och för den som träffas betydligt mindre.
Räcker ofta med att hota med elpistolen
Elpistolen kan användas på flera sätt.
Ett alternativ är att skjuta personen på avstånd, ett annat att rikta pistolen på nära håll och till exempel skjuta personen i benet så att smärtan koncentreras och hen tappar balansen.
Det tredje alternativet är att hota personen med elpistolen.
– Polisen höjer vapnet och riktar mot personen som ser pistolmynningen och det elektriska blå ljuset som sprakar.
Oftast räcker det.
Kort kaos i kroppen efter stöten
Om polisen använder en elpistol är risken att skadas av själva elektricitet mycket liten, säger Rikander.
– Det finns mindre el än i en julljusserie.
Meningen är att elektriciteten under några sekunder ska störa kroppen till den grad att polisen får ett överläge.
Men alldeles riskfritt är det aldrig att använda maktmedel.
Ödesdigra konsekvenser kan uppstå om personen till exempel lider av en genetisk hjärtsjukdom, är alkohol- eller drogpåverkad eller om stressnivåerna i kroppen är höga.
Omfattande uppföljning av hur elpistolerna används
Sedan 2016 har Polisyrkeshögskolan följt upp polisens användning av maktmedel och de skador som skett till följd av dem.
Materialet samlas dagligen in och är unikt även internationellt.
Enligt Rikander har användningen av elpistol varit föremål för en livlig debatt.
– I Sverige beslöt polisens etiska råd år 2005 att inte ta elchockspistoler i bruk, men nu används de ändå på prov som bäst.
Den systematiska insamlingen av materialet visar att polisen använder maktmedel återhållsamt.
Över hälften av de polisuppdrag som elpistol användes år 2016 gällde skydd av person och skydd av liv och hälsa.
Största delen av uppdragen ägde rum på kvälls- eller nattetid.
I vart fjärde fall användes elpistol i en privat bostad. I polisens lokaler användes elpistol i ett fall av tio.
Krävs utbildning att använda elpistolen
Den elpistol som används i Finland har en effekt på max tio meter, det vanliga avståndet är några meter.
Den kan avfyras bara en gång och måste sedan laddas om.
För att få bära och använda en elpistol krävs en särskild utbildning. Det gäller för övrigt alla maktmedel som polisen har till sitt förfogande.
– I dag ingår själva hanteringen i polisens grundutbildning, men ska sedan uppdateras två gånger årligen.
När använder polisen sig av elpistol? Det beslutet ligger i polisens händer – och ska fattas snabbt.
– Det är inte som till exempel i USA att man alltid följer samma regler oberoende av hur personen beter sig.
Polisens tillvägagångssätt får inte vara för milt så det leder till ännu större risker eller hotbilder, men inte heller för kraftfullt att det orsakar onödiga skador, påpekar Rikander.
Man ska också ta de personliga resurserna i beaktande. Är polisen själv till exempel klen eller kraftigt byggd?
– Det är intressanta överväganden som poliserna ska göra.
Ovanligt fall i Åbo
Orsaken till att mannen som träffades med elpistol i Åbo i måndags senare avled i polisens händer ska nu utredas.
Enligt Rikander inträffar dylika händelser mycket sällan.
För ett par år sedan avled en person efter att ha blivit träffad av polisens elpistol.
– I ett fall användes en elpistolen under felaktiga omständigheter, vilket ledde till att personen föll ner för en trappa och ådrog sig skador på det sättet, säger Rikander.
I december fälldes en polis som gjort sig skyldig till misshandel genom att ha använt en elpistol.
– Det ingen trevlig känsla för en polis, speciellt inte om slutresultatet är att personen i värsta fall avlider.
Polisen behöver mera resurser
Polisens främsta uppgift är att trygga vårt rätts- och välfärdssamhälle.
Därför är det också viktigt att det finns tillräckligt med poliser i gatubilden.
Räcker dagens polisresurser?
– Nej. I dag hålls polisen sysselsatt ute på fältet, vilket betyder att det inte finns tillräckligt med resurser att kunna arbeta i förebyggande syfte. Vi måste öka antalet poliser i landet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.