Finland med resten av världen befinner sig i en djup coronakris. Statsskulden beräknas uppgå till cirka 132 miljarder under 2021. Det exakta ekonomiska utfallet är ännu ovisst. Rehn säger att de problem som Finland redan tampas med – såsom den åldrande befolkningen – accentueras i och med krisen.

— Finlands största problem är man inte vågar diskutera djärva och rejäla strukturella förändringar för den nationella ekonomin. Vi måste våga tala om större frågor som till exempel universell basinkomst, säger han.

Han själv har länge förespråkat att man i Finland ska ta vara på de äldres ekonomiska potential och vara en föregångare inom åldrande. Men tanken har ännu inte slagit igenom.

— Jag är inte säker på om Finland vill bli räddat. Mina förslag är förstås inte den enda vägen. Men det känns som att det inte finns särdeles många som försöker skapa större förändringar.

Långsam utveckling

Rehn säger att det såklart också finns positiva sidor i den finländska ekonomin. Uppstartsekonomi och grön teknologi är exempel på det. Däremot anser han att Finland inte kapitaliserar på sina fördelar tillräckligt snabbt.

— Vi pratar mycket om till exempel grön teknologi, men har vi satsat tillräckligt på de infrastrukturer som behövs för ändamålet?

Enligt Rehn borde vi även se över vår industriella struktur och hur den kunde utvecklas i en framtidsfokuserad riktning.

— Vi ska inte invaggas i en falsk tro att det blir bra bara vi väntar. Det går inte att fastna i det gamla. Det är bara att acceptera att man till exempel inte kommer öppna några nya pappersfabriker, säger Rehn.

Djärva förändringar kan enligt Rehn innebära en smäll för hans egen generations arbetstagare, men det finns större skäl att satsa på att nästa generation har jobb i framtiden.

Gör Finland attraktivt

Finlands befolkning åldras samtidigt som nativiteten är låg, vilket medför lägre skatteinkomster. Fler jobb och mer arbetskraft behövs. För Rehn är en ökad invandring en självklarhet.

— Det är aldrig helt oproblematiskt med invandring. En fullkomligt friktionsfri förändring är en vacker tanke, men dessvärre en saga.

Däremot tycker Rehn att det är lustigt och naivt att det finns så många som tror att folk nödvändigtvis vill invandra just till Finland. Han menar att vi måste vända på tanken och fundera på hur man kunde göra Finland attraktivare.

Rehn kritiserar också makthavare för att i sina löften ge sken av att det finns ett snabbt sätt att skapa nya jobb. Enligt honom finns det inte på kartan.

— Det är enkelt att skapa massa nya jobb om man struntar i acceptabla löner, drägliga arbetsförhållanden och så vidare. Det tar lång tid att skapa bra jobb.

Coronakrisen, en möjlighet?

Eeva Hellström, strategiexpert vid Sitra, vill också se stora strukturella åtgärder för den nationella ekonomin. Coronakrisen ser hon som en stor human tragedi, men samtidigt ser hon möjligheterna.

— Krisen har synliggjort de brister vi har i samhället för att hantera en situation som den här. När vi nu vet vilka bristerna är kan vi dra nytta av den kunskapen och bygga ett samhälle som tål lika svåra chocker i framtiden, säger Hellström.

Eeva Hellström, strategiexpert vid Sitra, säger att coronakrisen har synliggjort bristerna i vårt samhälle, vilket ger möjligheter till att bygga ett mer hållbart samhälle för framtiden. Foto: Miikka Pirinen/Sitra

Hellström påminner om att även ge gamla hoten kvarstår. Varken den globala uppvärmningen eller utvecklingen mot ett ojämlikare samhälle har försvunnit.

— Vi borde förnya ekonomin och vårt tankesätt. I stället för att tänka på hur man ska hålla till exempel miljön eller ojämlikheten i skick borde vi kanske tänka på hur man kan bygga ett jämlikt och hållbart samhälle. Hur kan ekonomin tjäna samhället?

Hellström säger att det finns många föregångare i landet i form av företag och städer som bidragit till förändring. Men hon efterlyser snabbare åtgärder.

— Det är möjligt med förändring, men frågan är om vi kan göra det tillräckligt snabbt?