Forskare: Det finns ett samband mellan datorspel, sociala medier och ångest – så här resonerar Emma, Lucas, Minna och Lilian vid ÅA
Jag slötittar på TV och skrollar samtidigt på mobiltelefonen. Kastar i väg en fråga om julklappar åt dottern på WhatsApp och noterar fina bilder från nån ort i södern på Instagram.
Gulliga hundar dyker upp och på Facebook har en bekant delat en intressant kolumn. Börjar läsa den bara för att snart avbrytas av svaret på frågan om julklappar. En dammsugare. Börjar googla på dammsugare.
Låter det här bekant?
Monica ForssellEmma Raitila, 23, som studerar biologi vid ÅA är välbekant med fenomenet. Raitila använder sociala medier främst för att hålla kontakt med kompisarna med, men skrollandet och nätverkandet tar lätt flera timmar i anspråk varje dag. Det här skapar problem och därför försöker hon begränsa användningen av mobilen.
— När jag ska plugga sätter jag en timer åt mig själv på 30-40 minuter och under den tiden lägger jag undan telefonen och koncentrerar mig på läsandet. Efter 30-40 minuter får jag pausa och kolla telefonen, berättar Raitila, och återgår sedan till studierna i genetik i Arkens bibliotek.
Vad rubbar den psykiska hälsan?
Jag tar en kopp kaffe på Arkens kafé vid Åbo Akademi. Ungas psykiska ohälsa har under de senaste åren regelbundet lyfts fram.
Coronapandemin, avsaknaden av sociala sammanhang, oron inför framtiden, världsläget, ekonomin, pressen att snabbt bli färdig med studierna är orsaker som nämns när problem med ungas hälsa ventileras.
Men hur är det – kan vardagliga och till synes banala saker som datorspel och sociala medier också rubba den psykiska hälsan?
PressbildLisa Thorell är docent i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm. Thorell leder en forskargrupp som bland annat forskar i hur sociala medier och datorspel påverkar den mentala hälsan.
I fjol publicerade Thorell och forskaren Sissela Nutley en forskningsöversikt gällande digitala medier och psykisk ohälsa hos unga och en av de slutsatser man enligt Thorell kan dra på basis av översikten är att det finns ett samband – både då det gäller både unga och vuxna.
— Men den intressanta frågan är varför det finns ett samband och hur det här sambandet ser ut. Det verkar nämligen vara reciprokt.
Det betyder alltså att man kan må dåligt och därför söka sig till dataspel och sociala medier. Men att man också kan börja må dåligt av för mycket dataspel och sociala medier.
PixabayLukas Westerholm studerar engelska vid ÅA. Han märkte redan för 5-6 år sedan att han inte mådde bra av för mycket sociala medier och började begränsa användningen.
— Jag märkte att min koncentrationsförmåga blev sämre, att jag blev lättare irriterad och att det blev svårare att hantera vardagen, säger Westerholm.
Nu använder han sociala medier bara sporadiskt och ser nöjd ut där han står i lunchkön utan en mobil i handen.
Problem impulskontroll och att reglera känslorna
Thorells forskarteam har undersökt universitetsstuderande och märkt att det bland dem finns en betydande grupp som själva anger att de har problem med digitala medier. De tycker att de använder dem för mycket och de som använder digitala medier mycket har sämre psykisk hälsa än de som inte gör det.
— Depression, ångest, problem med sociala relationer är vanliga problem och man ser att det finns problem med att reglera känslor, problem med impulskontroll och så vidare, säger Thorell.
Men består den negativa effekten av digitala medier på den psykiska hälsan av innehållet, alltså vad man exponeras för, de hastiga kasten mellan intryck eller är det avsaknaden av annan meningsfullare sysselsättning som ställer till det?
— Sociala medier och datorspel kan sluka väldigt mycket tid och det i sin tur kan innebära att man inte hinner sova tillräckligt, inte motionera, inte äta ordentligt och så vidare. Om de här viktiga grundpelarna rämnar, då rämnar också hälsan, förklarar Thorell och fortsätter:
–Datorspel och sociala medier gör också att vi vänjer oss vid snabba belöningar. Men i riktiga livet finns det sällan snabba belöningar. När man ska sitta och läsa läxor eller plugga till ett prov gör man det för att det ska gå bra i livet snare. Vänjer man sig vid dataspel som ger mycket snabba belöningar kan det vara svårt att vänja sig vid att göra saker som man inte får någon belöning för genast.
Själva innehållet kan också ha betydelse. Forskarna har märkt att till exempel orealistiska skönhetsideal har en negativ inverkan på flickor.
En del människor löper större risk än andra att bli beroende
Thorell, som forskat mycket i adhd, menar också att det finns grupper av människor som är extra sårbara och far mer illa än andra av att spela för mycket datorspel eller hänga på mobilen. Till de sårbara hör personer med diagnosen adhd.
— Adhd är en medfödd neurologisk funktionsnedsättning och varken datorspel eller sociala medier kan förorsaka adhd. Men det finns många saker som barn med adhd tycker är attraktivt med datorspel. De har ju svårt att koncentrera sig och vill mång saker samtidigt och lockas därför mer av datorspel än barn utan adhd.
Enligt Thorells forskarteam löper barn med adhd en betydligt större risk att utveckla ett spelberoende än barn utan diagnosen.
— Vi har studerat barn som fått en adhd-diagnos i åldern 4-6 år. Hela 30 procent av barnen uppfyllde kriterierna för spelberoende eller var i riskzonen för spelberoende när de var 10-12 år gamla. I kontrollgruppen var andelen bara 1 procent, säger Thorell.
Men ingenting är förstås svartvitt.
Monica ForssellI Arkens entré träffar jag Minna Sundberg som studerar nordisk folkloristik. Hon är öppen med att hon periodvis mår psykiskt dåligt och att det då brukar gå så att hon isolerar sig och kapar banden till omvärlden – också de digitala banden.
— Det är förstås bra att inte komma i kontakt med negativa nyheter då men det är också en dålig sak att isolera sig från omvärlden, säger Sundberg.
Hon får medhåll av Lilian Manelius som studerar kulturanalys vid ÅA.
— Det finns också många bra saker med sociala medier. Man kan dela med sig av tips, efterlysa försvunna djur och så vidare.
För forskarna utgör effekterna av digitala medier på den psykiska hälsan en intrikat mosaik. Att det hela tiden dyker upp ny teknik, nya applikationer och nya trender gör det inte lättare att forska i digitala medier.
Vad behöver ni forskare ännu titta närmare på?
— Jag tror vi behöver titta på specifika aktiviteter. Det verkar som att unga som skickar mycket textmeddelanden har ett rikt socialt liv och mår bra men att unga som passivt skrollar på sociala medier mår sämre. Finns det alltså en skillnad i hur man använder sociala medier?
Thorell efterlyser också ett tätare forskningssamarbete de nordiska länderna emellan. För att kunna dra slutsatser om hur olika grupper påverkas av digitala medier måste samplen vara tillräckligt stora. I ett enskilt land kan det vara svårt att samla tillräckligt många personer från olika invandrargrupper, och mänskor med olika socioekonomisk ställning.
-Vi behöver data också från personer som inte normalt deltar i forskningsstudier och då är det bra om vi samarbetar över gränserna, säger Thorell.
Hur ska föräldrar förhålla sig till barnens skärmtid?
Alla de unga vuxna som ÅU träffar på ÅA (se ovan!) har haft föräldrar som blandat sig i och begränsat deras användning av sociala medier och datorspel när de var yngre.
Det har handlat om skärmtid och engagemang i innehållet som konsumeras. Det här har varit bra, anser de unga som ÅU talat med. Föräldrarna har velat se till att barnens dygnsrytm inte störs, att de inte råkar i ekonomisk knipa, inte blir lurade eller utnyttjade.
Docent Lisa Thorell uppmanar föräldrar att ta större ansvar både för sitt eget beteende och barnens.
- Börja inte med skärmar för tidigt. Enligt WHO:s rekommendation ska ett barn under 2 år inte ha någon skärmtid alls.
- Begränsa både skärmtid och innehåll för lite äldre barn
- Engagera dig i ditt barns användning av digitala medier på samma sätt som du engagerar dig i barnets fotbollsträningar, skolan o s v.
- Kom överens om att mobilen är i ett annat rum när läx- eller provläsning pågår.
- Föregå själv med bra exempel. Stäng av nyhetsnotiserna under middagen och sitt inte med mobilen framför TV:n. Gör hellre saker tillsammans och kom ihåg att regler för digitala medier inte gäller bara barnen och ungdomarna utan också de vuxna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.