Förening på Kimitoön vill att Dragegården ska illustrera 1800-tal
Dragegården finns i Dragsfjärd, en bit in på Söderlångvikvägen från Dragsfjärd kyrka. Foto: Mona Fernelius
Att stiga in i Dragegården i Dragsfjärd ska vara som att stiga in på liten gård på 1800-talet.
Stället ägs av Dragsfjärds hembygdsförening och byggdes ursprungligen för att visa hur man levde förr och hur man då arbetade i ett hem med enkla hemgjorda redskap.
Men helt autentiskt 1800-tal representerar inte Dragegården i dag.
Föreningens ordförande Mona Fernelius förklarar att folk länge trott att Dragegården är ett museum, och därför donerat gamla föremål som samlats i huset. Alla föremål hör inte ihop med den tidsepok Dragegården ska illustrera, vilket man nu vill göra något åt.
I det syftet har hembygdsföreningen nyligen beviljats bidrag för att inventera de föremål som under årens lopp samlats i Dragegården. Föreningen Konstsamfundet ger 2 000 euro, medan William Thurings stiftelse ger 1 000 euro.
Föreningsordförande Mona Fernelius i vargdörren, som leder in till DRagegården. Foto: Emilia Örnmark
Inventeringen vill man göra professionellt, därför har man anlitat Sagalunds museum för uppgiften. Utredningen får visa hur föreningen ska gå vidare med bevarandet av föreningshuset, som ska kunna användas för möten och tillställningar.
Det praktiska arbetet görs på talko
Då inventeringen är klar skrider man till det praktiska förverkligandet, vilket föreningen räknar med att sköta på talko.
— Kanske folk vill återta sina donationer? Sedan får vi väl ordna lopptorg eller auktion för att bli av med resten, funderar Fernelius.
Byggd på stenåldersboplats
Dragegården är byggd så sent som på 1970-talet. Dock finns den lilla gården på en boplats från sten- och bronsåldern. Vid stugan finns en bronsåldersgrav och en jättelik gran som uppskattas vara med än 200 år gammal.
På de handbilade stockväggarna inne i Dragegården hänger bland annat arbetsredskap och fotografier.
Redskap och andra grejer hänger på väggarna. Foto: Emilia örnmark
— En del av grejerna är från tidigt 1800-tal. Telefonen här på väggen blir knappast kvar, men kanske vevsymaskinen? Det här bordet är lackerat — det borde det inte vara för att passa in, säger föreningens sekreterare Stig Söderström.
Kunde passa 1800-tal? En handdriven symaskin med vev. Foto: Emilia Örnmark
Stig Söderström har hittat en sjömanssäck i Loftboden. Foto: Emilia Örnmark
Loftboden ett stycke ifrån fungerar i dag främst som ett lager, till exempel finns här gamla vävstolar, manglar i trä och en utdragbar kökssoffa, där pigorna brukade ha sin sovplats.
Här ska man eventuellt låta det ena rummet på övre våningen illustrera hur pigor bodde och det andra hur drängar bodde.
Loftboden. Foto: Emilia Örnmark
Ett annat projekt man vill ta sig an är att bygga en ny gärdsgård enligt alla konstens regler, eftersom den gamla är förfallen.
Initiativ till grundandet av hembygdsföreningen togs 1961 av Dragegårdens upphovsman Alfons Lindgren (1902-1983).
Stugan invigdes 1970 och några år senare byggdes loftboden.
Föreningen har i dag drygt 130 medlemmar.
Vårens och sommarens evenemang är avbokade, till exempel vårens föredrag och den traditionella Kärramarknaden som i fjol anordnades i föreningens regi för första gången.
Stigbygel, modell äldre. ”Stigbygeln är från Själö. Man tror att den tillhört en fänrik som bodde där, och som var med Armfeldt i norska fjällen nyåret 1718. Han förfrös fötterna och dog som ung.” Foto: Emilia Örnmark
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.