Före industrierna dominerades landskapet av åkrar – här tänkte man också bygga Åbo universitet
Stadsdelen Storheikkilä har fått sitt namn av den kungsladugård som fanns här på medeltiden. Den första dokumentationen av gården tros vara från år 1450.
Det som då kallades ”Åbo slotz ladegårdh” var på 1500-talet underställt slottet, dit man levererade livsmedel. Då kungsladugårdarna i regionen blev allt fler – Kustö, Runsala, (Lill)Heikkilä och Lauste – började man tala om Stora ladugården, och ännu senare Storheikkilä.
Gården förvaltades och drevs på 1600-talet av slottsfogden, borgare, landshövdingar och till och med en länsrevisor. Namnen har varit många under seklens lopp.
Under 1700-talet och fram till mitten av 1800-talet var Storheikkilä ett officersboställe, det vill säga en tjänstebostad.
Åbo museicentralÅbo stad tog över Storheikkilä 1908. Senare donerades gården och 70 hektar mark till föreningen Turun Suomalainen Yliopistoseura, som samlade medel för att grunda Åbo universitet.
I det skedet tänkte man att det nya universitetet kunde byggas på Storheikkilä gårds marker. Därför hann man uppföra observatoriet som än i dag finns vid Polstjärnevägen. Åbo universitets botaniska trädgård inledde också sin verksamhet här.
Universitetet tänkte om och sålde allt till staden. I utbyte gavs mark i Runsala. Dit flyttades den botaniska trädgården.
Åbo stad planerade att också gårdens karaktärsbyggnad kunde transporteras till Runsala, men sålde rasket till SOK, Centrallaget för handelslagen i Finland. SOK rev gården 1955. Det är också den här tiden som industrin tar över allt mer av området.
Källor: Turun kaupungin historiallisen museon vuosijulkaisu (1960-1961), Åbo stad, Facebookgruppen ”Postikorttien Turku”.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.