ÅA-biologen Jessica Alm är med och leder det största centret för coronatester i Sverige
Det råder bråda dagar på Karolinska Institutets nationella pandemicenter i Stockholm.
Personalen har nyligen firat en milstolpe: man har analyserat över 300 000 coronatest sedan coronaviruset kom till Sverige i början av året. Just denna tisdag har de också slagit ett annat rekord: hela 7 411 tester har analyserats på en dag.
Jessica Alm, som inledde sin akademiska bana med studier i cellbiologi vid Åbo Akademi, är en av de fyra cheferna på centret.
– Vi har kapacitet för att analysera mellan fem- och sjutusen prover per dag. Vi har personal på plats från klockan sju på morgonen till två på natten, sex dagar i veckan. Dessutom kommer en del personer hit frivilligt redan klockan 5.30, säger hon.
Strax över 200 personer arbetar på centret, mellan 50–70 på heltid. En del lånas på timbasis från KI:s andra avdelningar.
Det var i slutet av mars som KI sökte frivilliga forskare för att hjälpa till med att analysera coronatester några timmar här och där.
– I början fanns det ingen infrastruktur för storskalig testning i Sverige. Forskningscentret CTMR som leds av professor Lars Engstrand hade delvis maskiner och kunskap. Bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse gjorde det möjligt att skaffa det som behövdes, säger Alm som själv inledde arbetet på pandemicentret som frivillig några timmar i veckan, vid sidan av sin ordinarie forskning.
Sveriges regering gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att säkerställa storskalig testning nationellt. Som del av uppdraget bildades en av landets enheter för coronatester på Karolinska Institutet, och Nationellt pandemicenter (NPC) såg dagens ljus.
Nationellt pandemicenter analyserar 20–25 procent av alla tester i Sverige och är den enskilt största av de 10–15 enheter som analyserar coronatester i Sverige.
”Här arbetar alla med inställningen att alla har samma mål och att ens bakgrund inte spelar någon roll”
Alm har arbetat i akademiska miljöer i Åbo, Boston och Stockholm sedan början av 2000-talet. Hon säger att hon aldrig upplevt en liknande arbetsmiljö som NPC.
– Jag har aldrig upplevt personal med så här stor mångfald. Vi har alla tänkbara nationaliteter och här arbetar bland annat studerande, doktorander och labbtekniker i åldrarna 19–63. Alla har också en väldigt olika akademisk bakgrund.
Akademiska miljöer kan vara väldigt tävlingsinriktade, men på labbet är gemenskapen god, säger Alm.
– Här arbetar alla med inställningen att alla har samma mål och att ens bakgrund inte spelar någon roll. Det är tunga dagar, vi gör massor med prover, men stämningen är helt otrolig. Alla stöder och hjälper varandra, säger Alm som leder en grupp på 22–25 personer.
Intresset för cellbiologi väcktes tidigt
Alm började studera cellbiologi vid ÅA år 1998. Hon skrev sin pro gradu-avhandling vid Åbo universitet och doktorerade även vid TY senare.
Intresset för cellbiologi väcktes tidigt i livet.
– Många har under årens lopp frågat varför jag inte blev läkare. Men jag mera intresserad av att förstå de biologiska mekanismerna, varför något går fel och hur man kan undvika det, och inte så mycket av att ta hand om ett fel som redan uppstått, förklarar hon.
Hennes forskningsinriktning är skelettbiologi, avhandlingen skrevs om osteoporos.
– Det är långt ifrån covid-19. Men då jag doktorerade på TY fick jag ett stort ansvar av min handledare, professor Hannu Aro, som gav erfarenhet av den här sortens arbete: jag fick sätta upp ett stamcellslabb.
I början av det här året arbetade Alm med liknande uppgifter på enheten för klinisk genetik på KI. Hennes närmaste chef är också finsk, Outi Mäkitie från Helsingfors universitet.
Då pandemicentrets verksamhet utvecklades föll det sig naturligt att Alm utsågs till en av ledarna.
”I våras syntes det ju rätt bra på dödssiffrorna hur landets olika strategier betalade sig”
Som finländare har Alm följt med läget i de båda länderna med stort intresse. Hon kommer själv från Vasa och hennes make är från Ekenäs, så det har varit utmanande tider då familjen är utspridd.
– I våras syntes det ju rätt bra på dödssiffrorna hur landets olika strategier betalade sig. Nu ökar antalet fall i Stockholm igen, men fallen ökar ju också i Finland nu. Som med allt i den här situationen tycker jag att det är svårt att veta exakt vad som är en bra eller dålig strategi.
I Finland går debatten om munskydd speciellt het just nu.
Alm rör sig väldigt lite utomhus och hennes familj, som förutom av maken också består av en dotter, har begränsat sina liv kraftigt.
– Enligt det lilla jag ser av samhället just nu verkar det som om användningen av munskydd ökar. Min dotter bär munskydd då hon tar tunnelbanan till Sverigefinska skolan i centrum. Det verkar som att folk i vissa delar av Stockholm beter sig mindre ansvarsfullt än på andra håll, då man tittar på nyheterna.
Hur ser då framtiden ut för Nationellt pandemicenter? Verksamheten fortsätter åtminstone fram till årsskiftet, men coronapandemin ser inte ut att avta inom den närmaste tiden, varken i Sverige eller i resten av stora delar av världen.
– Vi får se hur det går, Folkhälsomyndigheten kan inte fatta något beslut om framtiden innan regeringen gör det. Vi vill ju gärna veta hur det blir så snabbt som möjligt, så att vi kan meddela vår personal, men läget är som det är.
Jessica Alm
Jessica Alm. Foto: Yasmin Jawad
- Gör: Arbetar i ledningsgruppen på Karolinska Institutets nationella pandemicenter i Stockholm. Gruppen består av fyra personer, varav även en annan är finlandssvensk, Marika Hamsten från Åland.
- Bakgrund: Född i Närpes och uppvuxen i Vasa, flyttade 1998 till Åbo för att studera cellbiologi. Disputerade vid Åbo universitet 2016. Har arbetat i akademiska miljöer sedan 2000, på KI sedan 2012. Innan coronan tillbringade hon 50 procent av sin tid med forskning inom benbiologi i Boston, USA, med en samarbetspartner från Boston University och en från Harvard University.
- Ålder: 41.
- Familj: Maken Axel Alm från Ekenäs och dottern Felicia som är född i Åbo. Familjen flyttade till Stockholm 2010. Maken har studerat miljöbiologi vid ÅA.
- Favoritplats i Åbo: Många platser, hela Åbo är en favoritplats. Men akademikvarteren förstås, och Mästaregatan i Martinsbacken är Åbos vackraste gata.
- Roligaste minnet från studietiden i Åbo: Då man rört sig på olika akademiska håll i världen så inser man hur unikt studentlivet är i Åbo. Man ska ta tillvara det, den sociala biten och gemenskapen är viktig.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.