Föräldrainitiativ: ”Åbo måste ha en ansvarig tjänsteman för skolfastigheterna”
Inneluftsproblemen i Åbo stads fastigheter är något som har legat på tapeten den senaste tiden, med skolfastigheten på Klockringaregatan som den senaste i raden av byggnader olämpliga för pedagogisk verksamhet.
Fenomenet är dock inget nytt, och nu har ett initiativ tagits fram av inneluftsgruppen inom Turvary ry, Åbos föräldraförening, där man tar ett gemensamt initiativ för att försöka påverka staden för smidigare byråkrati inom området i framtiden.
– Det här är ingenting nytt. Både på den finska och den svenska sidan har föräldrar och Åbo stad slagits om inneluftsproblemen i tiotals år. Med vårt initiativ hoppas vi att staden ska utnämna en person som har ansvar för planeringen kring stadens fastigheter, säger Lars Nyberg, representant för Hem och skola i Turvarys inneluftsgrupp.
Tre punkter att föra fram
Initiativet har tre punkter. Den första är att Åbo stad ska utse ovan nämnda ansvarsperson, och denna ska ha ett definierat ansvar för att endast användartrygga skol- och daghemsutrymmen används.
Den andra punkten är att alla skol- och daghemsfastigheter som misstänks ha problem med inneluften ska konditionsgranskas av en oberoende byggnadshälsoexpert.
Den tredje punkten fastställer att det ska finnas en tydlighet och genomskinlighet kring resultatet av testerna som nämns i punkt två.
– Vi hoppas förstås att initiativet leder till det vi ber om. Den nuvarande organisationen är konstig och ingen har något övergripande ansvar och poängen med initiativet är att få en klarare struktur och mer tillförlitliga undersökningar, säger Nyberg.
Inneluftsgruppen i Sirkkala skola, där bland andra Ami Le Bell-Rönnlöf och Susanne Agte ingår, har varit med och utformat invånarinitiativet och översatt det till svenska.
Inte bara ett exempel på oegentligheter
Nyberg berättar att det under de senaste åren har blivit lättare att få ut de rapporter som görs kring byggnaderna – tidigare fick föräldrar ingen information alls – men att det fortfarande finns problem.
– Undersökningarna är ofta bristfälliga – till exempel vägrar staden att öppna golv i byggnader. Oftast känns det som att staden gör placebo-undersökningar, för att det ska se ut som om något händer. Vi kan förstås inte bevisa något, men det känns onekligen som att man gör allt för att komma så lätt undan som möjligt.
Nyberg nämner reparationen av Cygnaeus skola i centrum som exempel. Där hade staden inte tänkt öppna upp golven förrän föräldraföreningen ingrep.
– Och visst hittade man mögel och skit där under. Samma sak var det när vi fick nys om att staden hade bestämt att kapsla in golven på Sirkkala skola – och det med en veckas förvarning. Att det kom protester från lärarhåll hjälpte inte, men när vi började sätta oss emot saken slutade det med att byggnaden revs och byggdes på nytt. Det är bara två exempel, men det finns flera.
Modellförslaget från Lahtis
Enligt Nyberg skulle det vara betydligt mer ändamålsenligt för staden att se till att byggnader där man bestämmer att pedagogisk dagverksamhet ska drivas skulle vara kollade redan innan de tas i bruk.
– På så sätt skulle man ju inte behöva flytta omkring barnen hela tiden – och de skulle dessutom slippa den dåliga inneluften från början. Och det är ju inte bara småbarn det här gäller, samma sak händer ju med äldreboenden.
Arkiv/Robin SjöstrandModellen för förslaget har Turvary hämtat från Lahtis, där det finns just en person med övergripande ansvar.
– Det betyder förstås inte att den här tjänstemannen skulle jobba själv – hen kan ha hur många experter som helst under sig – men det är viktigt att det finns någon som har det yttersta ansvaret för det här, säger Nyberg.
”Det byggs ju nytt hela tiden”
Att det är svårt att hitta lämpliga lokaler för pedagogisk verksamhet inom centrum är något som Nyberg har förståelse för.
– Visst är det en utmaning – speciellt om man ska hitta redan existerande lokaler. Men å andra sidan byggs det nytt hela tiden också i centrum, och om det finns ett behov av nybygge så är det inte särskilt svårt att förmedla det till stadsplanerarna.
Speciellt hos finlandssvenskarna är behovet av att ha ett dagis i centrum stort.
– Vi är så utspridda att det är svårt att placera ett dagis någon annanstans – centrum är det enda logiska.
Hela ämnet med hälsoeffekterna av dålig inneluften är också debatterat, även om de flesta går på linjen att människan påverkas negativt.
– Men inte ens alla läkare godkänner att dålig inneluft har något med problemen att göra, så det är ett ämne som inte är helt lätt att handskas med.
Men Nyberg tycker att det är viktigt att initiativet får synlighet.
– Det är lätt att många börjar tappa hoppet för att det inte händer något, men nu får folk åtminstone se att det görs något konkret i alla fall.
Och i och med det är bollen nu i staden händer.
Initiativets innehåll:
Behörig person bör ansvara för prioriteringen av reparationer av Åbo stads fastigheter samt för att säkerställa att inomhusluftsreparationerna utförs framgångsrikt
- Åbo stad bör omedelbart utse en person som bär ansvaret för en välplanerad användning och ett välplanerat underhåll av stadens lokaler. Personen bör ha ett klart definierat ansvar för att endast användartrygga skol- och daghemsutrymmen används.
- Alla skol- och daghemsfastigheter där det misstänks problem med inomhusluften bör genomgå en omfattande konditionsundersökning som utförs av en oberoende byggnadshälsoexpert, för att fastställa fastighetens faktiska tillstånd utan några undersökningsbegränsningar från kundens sida.
- På basis av undersökningsresultaten bör fastigheternas reparationsbehov prioriteras. Fastigheternas verkliga skick måste klargöras tydligt och öppet till alla invånare, särskilt till alla användare av daghems- och skolutrymmen och till vårdnadshavare.
Åbo stad bör ha en tydlig och konsekvent lokalitetsstrategi för skolor och daghem vars syfte måste vara att säkerställa att paragraf 29 § i ”Lagen om grundläggande utbildning” (30 december 2013/1267) förverkligas, det vill säga att ”den som deltar i utbildningen har rätt till en trygg studiemiljö”. Åbo stads lokalservicecentral (tilapalvelukeskus) måste förbinda sig till denna målsättning. Lokalservicecentralen misslyckades genom att tilldela fastigheten Smedsgatan 2 till bildningssektorn som ett tillfälligt utrymme för Puolala grundskola, trots att den redan tidigare hade haft tvivelaktig kvalitet på inomhusluften. Omfattande luftkvalitetsundersökningar inleddes på Smedsgatan först efter föräldrarnas begäran nästan 1,5 år senare, då inomhusluftens dåliga kvalitet och hälsovådlighet bekräftades. Av de utrymmen som lokalservicecentralen har gett till förfogande för daghems- och skolanvändning har skolbyggnaden på Klockringaregatan också visat sig vara i oanvändbart skick, medan utbildningscentret för vuxna i Kärsämäki verkar kräva omfattande renoveringar. Den övergripande hälsotekniska helhetsbedömningen av Råggatan fattas ännu. Barnens flytt från ett problematiskt utrymme till ett annat måste stoppas. I enlighet med lagen om grundläggande utbildning får enbart fastigheter som är garanterat säkra erbjudas till användning för skolor och daghem. Om det råder misstankar om byggnadernas tillstånd, måste de undersökas och en hälsoteknisk helhetsbedömning göras och dokumenteras redan innan användarna placeras i dem.
Personen, som utför konditionsundersökningen av fastigheten måste vara en opartisk person med kvalifikationer som bygghälsoexpert. Konditionsundersökningen måste vara tillräckligt omfattande i förhållande till fastighetens storlek och kunden får inte leda undersökningarna eller ändra på rapportens slutsatser. Det räcker inte att ta några enstaka prover av en fastighet på 7 000 kvadratmeter, som till exempel på Råggatan 8, vars ”golvkonstruktioner i gymnastiksalen inte öppnades på grund av beställarens beslut” (Kuntotutkimusraportti, Ruiskatu 8, Vahanen, 29 december 2016, s. 19). Undersökningen bör uttryckligen klargöra fastighetens faktiska skick och inte bara grundlöst försöka bevisa att den är användningsbar. Undersökningarnas resultat och slutsatser samt de åtgärder som vidtagits och beställts på grund av dessa bör vara synliga och tillgängliga för alla.
När tillståndet för en stads fastigheter är känt, är det möjligt att bättre förbereda sig för och prioritera reparationsbehoven. Samtidigt är det möjligt att minska riskfaktorerna relaterade till användningen av dessa fastigheter. På detta sätt försäkrar man sig om att byggnaderna hålls i bättre skick längre, vilket är viktigt för stadens budget och medborgarnas hälsa. I synnerhet barnens hälsa bör vara en av Åbo stads viktigaste prioriteringar. Detta gör staden attraktiv och barnfamiljer flyttar hit snarare än härifrån.
En bra modell finns på andra håll. I Lahtis har en kompetent person utsetts för att prioritera renoveringsobjekt och säkerställa lyckade inomhusluftreparationer. En sådan ansvarig person måste nu utses i Åbo för att få stadens strategi gällande barnfamiljers och övriga stadsbors behov tillfredsställda.
Artikeln uppdaterades 13.10 klockan 10.18 med en uppdaterad version av invånarinitiativet, samt inneluftgruppen i Sirkkala skolas medverkan när initiativet tagits fram.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.