För att våga bilda familj behöver man ha tilltro till framtiden – Forskningsprofessor Anna Rotkirch: Satsningar på familjepolitiken påverkar nativiteten
Det kommer inte som någon överraskning att nativiteten är låg i Finland, det är en trend som hållit i sig i flera år. En försiktig höjning kan ändå skönjas och den måste vi ta fasta på och stödja.
— En tilltro till framtiden, småbarnspedagogiken, sociala nätverk och den sociala tilliten har betydelse. De här faktorerna har en stor inverkan på unga vuxnas syn på familjebildning. Hur många barn man önskar få föds inte heller i ett vakuum, säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid befolkningsförbundet Väestöliitto.
Rotkirch har gjort utredningen om befolkningspolitiken i Finland som överlämnades till statsrådet på onsdagen.
Fruktsamheten i Finland sjönk med en fjärdedel på 2010-talet, och vår befolkningsstruktur är bland de äldsta i världen. Statsminister Sanna Marin (SDP) tillsatte ett utredningsprojekt som fick till uppgift att analysera vad som lett till denna situation. I utredningen skulle man också lägga fram riktlinjer för att trygga en hållbar befolkningsutveckling.
Tillsammans med en vetenskapspanel har Rotkirch tagit fram olika scenarier för hur befolkningsstrukturen kan se ut i framtiden. Hon säger ändå att det enda vi vet säkert är att inget händer exakt enligt utsatta prognoser.
— Men genom vetenskapen och våra egna attityder kan vi försöka uppnå något av dessa scenarier.
Hon nämner en aktiv familjepolitik som en viktig del i att trygga befolkningsstrukturen.
Familjevänligt, men kan bli bättre
Det som diskuterats mest under utredningens gång är frågor som berör barnfamiljer. En av utredningens viktigaste poänger är också: barn – självklart.
Trots att Finland är ett barn- och familjevänligt land har det enligt Rotkirch under det senaste årtiondet inte funnits en självklar tanke om att barn faktiskt är välkomna. Alla som funderar på barn och familj måste uppleva att alla barn som föds är välkomna. Rotkirch säger också att vi måste stödja varje persons rätt till familjebildning. För tillfället finns det flest barnlösa bland lågutbildade.
— Det finns klara forskningsresultat om att satsningar på familjepolitiken påverkar nativiteten.
Enligt Rotkirch är det nu rätt läge att stödja nativiteten som försiktigt återhämtar sig. En av de metoder som lyfts fram i undersökningen är pensionskompensationer för föräldrar med små barn.
Estlands exempel med höjda barnbidrag lyfts också upp som ett sätt att möjligen påverka nativiteten, men framför allt kan bidragen påverka om och när unga bestämmer sig för att bilda familj.
Vi behöver tilltro
En orsak till att unga väljer att skjuta på sina planer om barn och familj är en minskande tilltro till framtiden. Rotkirchs undersökning tar också fasta på de nya familjeformer och sociala nätverk som bildas i samhället.
Enligt utredningen bor 22 procent av finländarna ensamma och 23 procent tillsammans med sitt eller sina barn. Det måste också uppmärksammas i familjepolitiken.
Genom olika kampanjer kunde man stärka tilltron till samhället och framtiden. Samhället och beslutsfattarna måste kunna förmedla att det finns stöd att få och stärka känslan av gruppgemenskap.
Ett tydligare budskap om att det finns flera olika sätt att vara förälder på behöver förmedlas. Rotkirch betonar vikten av att få finnas i barns liv utan att vara en biologisk förälder.
Undersökningen visar också att de förhoppningar om en familj som folk har i dag skiljer sig från tidigare generationers tankar om familjebildning. Därför krävs det också mera utbildning och nytt undervisningsmaterial om familjebildning.
Åldersrasismen måste få ett slut
En annan stor helhet som måste beaktas i befolkningspolitiken är människor mellan 65 och 74 år. För tillfället räknas denna åldersgrupp till de gamla och kategoriseras nästan som halvdöda.
Vetenskapspanelens ordförande Maria Jylhä säger att vi måste komma ifrån den här ålderrasismen.
— Vi måste förnya vårt ålderstänk och sluta tänka att medelålders människor är gamla.
Hon säger att det är vitalt att bereda möjligheter för personer i den sena medelåldern och ta vara på den potential som finns hos dem. Samtidigt ska det vara genuint möjligt för äldre att verkligen få en trygg och betydelsefull ålderdom.
I utredningen konstateras att det inte längre finns orsak att fastställa en övre gräns på 65 år i fråga om sysselsättningspolitik, rehabilitering och kontinuerligt lärande. En höjning av sysselsättningsgraden och en ökad produktivitet är det effektivaste enskilda sättet att lindra de ekonomiska utmaningarna med en åldrande befolkning.
Historisk tid
Vi står vid ett vägskäl där vi har alla möjligheter att påverka framtidens befolkningsstruktur, menar Rotkirch. Under coronapandemin har Finlands befolkning ökat något och det har att göra med invandringen.
För att få en befolkningsförnyelse behöver vi mer nettoinvandring i framtiden. Enligt utredningen kunde ett mål vara att höja nettoinvandringen till 25 000 personer per år före 2030, för tillfället är motsvarande siffra 16 000. Man menar också att en målinriktad migrationspolitik främjar återflyttningen till Finland.
— Vi måste snabbt ta tag i den möjlighet det ger att människor helt tydligt vill komma hit, säger Rotkirch.
Finland kan vara en föregångare i en historisk förändring inom befolkningstillväxten. Samtidigt är vi, förhoppningsvis, på slutsträckan i en historisk världskris.
— Nu behövs ett gensvar från beslutsfattarna och en signal om att de är färdiga att göra proaktiv befolkningspolitik.
Catariina Salo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.