Folktinget missnöjt med regeringens svaromål
Understatssekreterare Päivi Nerg (till vänster) och överdirektör Kirsi Varhila hördes av riksdagens social- och hälsovårdsutskott på tisdagen. Foto: Mikael Sjövall/SPT
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott hörde på tisdagen understatssekreterare Päivi Nerg och överdirektör Kirsi Varhila från Social- och hälsovårdsministeriet om den fortsatta behandlingen av lagen om valfrihet i vården. Regeringens svaromål omfattar 121 sidor och syftar till att korrigera de brister som grundlagsutskottet tidigare har påtalat.
– Då vi granskar avsnittet om de språkliga rättigheterna så motsvarar de nuvarande formuleringarna inte de krav som grundlagsutskottet ställde på regeringens proposition, säger juristen Johanna Lindholm på Folktinget.
Regeringens svaromål och proposition om valfrihet i vården säkerställer inte de språkliga rättigheterna, säger juristen Johanna Lindholm på Folktinget. Foto: Stina Heikkilä/Pressbild
Lindholm är sakkunnig i social- och hälsovårdsfrågor på Folktinget och hon har följt med manglingen av vårdreformen en längre tid.
I regeringens svaromål står det nu att landskapen ska främja rätten att ge service på patientens modersmål i situationer där kunden använder sig av kundsedlar eller personlig budget och förlitar sig på vård som erbjuds av privata serviceproducenter.
– Formuleringen om de språkliga rättigheterna är lika svag som tidigare då det hette att landskapen så långt det är möjligt ska se till att tjänsterna finns tillgängliga på landskapets språk. Att bli ombedd att främja språkliga rättigheter är en vag formulering som i praktiken innebär att man inte förpliktas till något. Det här är inte tillräckligt, säger Lindholm.
Formuleringen om de språkliga rättigheterna är lika svag som tidigare.
Johanna Lindholm, sakkunnig, Folktinget
Enligt det nuvarande lagförslaget tryggas alltså endast rätten till vård på det egna modersmålet, finska eller svenska, i så kallade direktvalstjänster som produceras av den offentliga sektorn.
– Jag hoppas verkligen att riksdagsledamöterna i social- och hälsovårdsutskottet och grundlagsutskottet nu ser till att regeringens ordval omformuleras. Ordet främja måste bytas ut mot formuleringen säkerställa eller garantera, annars blir paragraf 41 i propositionen alltför svag, säger Lindholm.
Regeringens svaromål hänvisar ändå till språklagen i paragraf 2. Har det någon betydelse?
– Nej, det är en teknisk hänvisning, som varken stärker eller försvagar de språkliga rättigheterna. Det är ordalydelsen i de paragrafer som gäller kundsedlar, personlig budget och privata vårdproducenter som måste omformuleras för att de språkliga rättigheterna ska tryggas i praktiken.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.