Folkhälsans avgående vd välkomnar vårdreformen: "Många kommunala beslutsfattare ringer och ber om hjälp"
Folkhälsans avgående vd Stefan Mutanen tror att vårdreformen kommer att gynna aktörer i tredje sektorn. Foto: Jonas Jernström/Folkhälsan
– Det kan inte vara fel med valfrihet. Vårdreformen kan ge nya möjligheter för Folkhälsan, säger Stefan Mutanen utan omsvep.
Han medger att det är många som inte är helt stormförtjusta i hans åsikt, men som avgående vd behöver han inte stryka det finlandssvenska etablissemanget medhårs längre. Efter 16 år på Folkhälsan är det dags att sadla om till en ny verklighet som pensionär. Men låt oss inte gå händelserna i förväg.
Mutanen lämnar efter sig ett samfund som har sitt på det torra. Ekonomin är i balans, den geografiska räckvidden har förbättrats och antalet medlemmar har ökat med 46 procent under hans tid som verkställande direktör. Och kanske viktigast av allt: Han har ritat om låddiagrammen och utvecklat organisationen så att den har blivit plattare, vilket har förenklat beslutsfattandet och stärkt gräsrötternas roll.
– Alla våra verksamhetsområden har vuxit de senaste åren. Vi har i dag omkring 1 500 anställda fördelade på 97 verksamhetsställen och därtill omkring 19 000 medlemmar. De flesta som kommer i kontakt med våra tjänster är barn och unga tack vare vårt nätverk av daghem, eftermiddagsklubbar och simskolor, säger Mutanen.
Folkhälsan har med tiden blivit en vårdjätte med en sammanlagd egendom på över 700 miljoner euro. Egendomens värde har fördubblats under Mutanens värv som vd. Verksamheten är i dag uppbyggd kring hälsofrämjande aktiviteter, serviceproduktion, utbildning och forskning. Folkhälsan har därtill befäst sin fysiska närvaro på olika håll i Svenskfinland genom att låta bygga så kallade allaktivitetshus. Tio sådana hus har byggts på olika orter under de senaste 15 åren. De senaste tillskotten till Folkhälsans palett av fastigheter har invigts i Närpes, Borgå och Mariehamn.
– Det stämmer att fastigheter lätt kan förvandlas till Svarte Petter som slukar kapital och resurser. Vi får det att gå runt ekonomiskt genom att samarbeta med andra aktörer som också investerar i våra allaktivitetshus. Då uppnår vi synergier som annars skulle gå förlorade. Byggnadernas största värde är att de tjänar som mötesplatser för ortsborna.
– Vi har haft turen att ha goda kapitalförvaltare och så lyckades vi sälja vårt innehav i Nokia då aktiekurserna var som högst.
Folkhälsan har blivit en räddande garant för svensk service som kommer till undsättning då den politiska viljan att upprätthålla svenska vårdstrukturer sviktar och kommunernas kassaflöde sinar.
– Det är många kommunala beslutsfattare som ringer och ber om hjälp. Det är onekligen ett problem att man allt oftare frångår den nordiska välfärdsmodellen i många delar av landet. Ibland måste vi tacka nej till ett samarbete då förutsättningarna saknas eller förväntningarna är alltför högt uppskruvade.
Den finländska hälsosektorn genomgår för tillfället stora omstruktureringar. Stora, privata vårdbolag fusioneras och konkurrensen blir allt hårdare.
– Vi har ett gediget kunnande inom vårdsektorn och så kan vi erbjuda service på både svenska och finska. Vår lokala förankring är också väldigt stark tack vare våra lokalföreningar och de insatser som våra volontärer och medlemmar gör.
– Ojämlikheten bland pensionärer är ett växande problem. Vi har försökt tackla det hela så att vi erbjuder boendeformer till olika priser så att man kan hyra in sig eller köpa en egen bostad i våra seniorhus. Vi har också utvecklat ett nytt koncept som vi kallar gemenskapsboende där man har tillgång till personal på dagarna, men inte på nätterna, vilket passar dem som är mer självständiga och har ett mindre vårdbehov.
– Våra stadgar och Folkhälsans ändamålsparagraf från 1921 stipulerar att Svenskfinland är vårt verksamhetsområde, vilket begränsar vårt geografiska mandat. Men det finns inga hinder för ett samarbete med utländska aktörer. Folkhälsan kunde till exempel satsa på effektiverat kunskapsutbyte inom Norden.
– Jag kommer knappast att slå mig till ro. Jag ska bo i Karis och sysselsätta mig med en massa volontäruppdrag, bland annat i olika idrottsföreningar. Den största förändringen är väl den att jag nu kan välja själv vad jag använder min tid till.
Mikael Sjövall/SPT
Folkhälsan i ett nötskal
- Samfundet Folkhälsan grundades 1921 av Ossian Schauman.
- Folkhälsan förvaltar ett kapital på sammanlagt 700 miljoner euro. Kapitalet är huvudsakligen fördelat i byggnader och aktieplaceringar och används för att erbjuda vårdtjänster på svenska.
- Juridiskt är Samfundet Folkhälsan en förening. Föreningen äger två icke-vinstdrivande företag: Folkhälsan Välfärd Ab och Folkhälsan Utbildning Ab.
- Folkhälsan Välfärd ansvarar för Folkhälsans serviceproduktion: daghem, eftermiddagsklubbar, rehabilitering, skyddshem, äldreboenden, hemtjänst, hemsjukvård osv.
- Folkhälsan Utbildning driver idrottsinstituten Solvalla och Norrvalla.
- Folkhälsan driver ett forskningscentrum med 230 forskare som är specialiserade på bland annat genetik, preventiv medicin och folkhälsa.
- Folkhälsans nye vd, Georg Henrik Wrede, tillträder jobbet den 1 augusti.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.