Folkhälsan lägger ned sin genetiska klinik
Folkhälsans genetiska klinik läggs ned vid årsskiftet. Orsaken är det sviktande ekonomiska understödet för klinikens verksamhet.
— Efterfrågan på våra tjänster är fortsättningsvis stor. Den främsta orsaken till nedläggningsbeslutet är ekonomisk, säger Carina Wallgren-Pettersson, överläkare och docent i medicinsk genetik vid kliniken.
Det ekonomiska underskottet har varit cirka 200 000 euro per år de senaste tre åren.
— Vi har haft ett tätt samarbete med till exempel Vasa centralsjukhus som har gett betalningsförbindelser till patienter som har konsulterat oss. På Åland har Penningautomatföreningen PAF stått för finansieringen, säger Wallgren-Pettersson.
Styrelsen röstade för nedläggning
Trots dessa betalningsförbindelser och understöd har pengarna inte räckt till för att upprätthålla verksamheten.
— Folkhälsan vill inte betala för det ekonomiska bortfallet. Styrelsen valde att i stället avveckla den genetiska kliniken efter 25 års verksamhet, säger Wallgren-Pettersson.
Folkhälsans styrelseordförande Siv Sandberg vill inte öppna upp bevekelsegrunderna kring styrelsens beslut.
— Diskussionen om den genetiska klinikens framtid har pågått en längre tid. Styrelsens beslut att lägga ned kliniken var enhälligt, säger Sandberg.
En av klinikens viktigaste finansiärer, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral Stea, omvärderade sin syn på klinikens verksamhet och drog tillbaka en del av det ekonomiska understödet redan 2018. Efter det har verksamheten gått på minus.
— Stea meddelade att de inte längre kan stödja den genetiska klinikens försäljning av tjänster till specialistsjukvården, men att de i stället kan stödja vår rådgivning, säger Georg Henrik Wrede, vd på Folkhälsan.
Vad innebär det här i praktiken?
— Det innebär att den medicinska diagnostiken uteblir, men att vi fortsättningsvis har en hälsovårdare som ger vägledning och hjälper patienter med genetiska sjukdomar att söka vård.
Beredningschef Niina Pajari på Stea bekräftar för SPT att Folkhälsans Förbund har lagt in en ansökan på 132 000 euro för klinikens rådgivning nästa år.
Diagnostiseringen uteblir
Folkhälsans genetiska klinik har hittills kunnat ge skräddarsydd rådgivning till svenskspråkiga patienter som tampas med genetiska sjukdomar.
— Vi har kunnat hjälpa till med diagnostiseringen av genetiska sjukdomar och därtill ge kundbetjäning på svenska. Den beredskapen finns inte i alla centralsjukhus i de områden där det bor finlandssvenskar.
Enligt den genetiska klinikens uppgifter finns det cirka 8 000 sällsynta sjukdomar som är genetiskt betingade.
— Många av de patienter som har kontaktat oss har berättat att det har varit en stor lättnad att få en diagnos efter flera år av ovisshet. Att diagnostisera sällsynta genetiska sjukdomar kräver specialkunskap, säger Wallgren-Pettersson.
Wrede understryker att det nu är upp till centralsjukhusen att se till att patienter med genetiska sjukdomar får den vård de behöver.
Enligt Wrede var det upplägget för den genetiska kliniken som helhet som inte motsvarade dagens kravbild.
— Man kan säga att verksamheten vid den genetiska kliniken var uppbyggd på ett sådant sätt att den inte uppfyllde dagens krav. Vi kan inte konkurrera med sjukhusen i utbudet på dessa specialiserade medicinska tjänster, säger han.
Folkhälsan har tills vidare endast meddelat sina samarbetspartner om beslutet att lägga ned kliniken. Avvecklingen av klinikens verksamhet berör fyra anställda vid Folkhälsan. I de tidigare samarbetsförhandlingarna försvann tre tjänster vid kliniken.
Mikael Sjövall/SPT
Uppdaterad 20.11 klockan 18:12 med en förtydligande mening om dagens kravbild.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.