Fokusklassen i Pargas ändrar form – Varha vill omfördela resurserna
Pilotprojektet med en egen fokusklass inleddes i Pargas hösten 2022. Klassen som nu har två läsår på nacken finns till för elever i den grundläggande utbildningen som åtminstone tidvis har svårt att klara av skolvardagen i en vanlig klassrumsmiljö.
Konceptet har visat sig lyckat och utbildningschef Ulrika Lundberg säger att att staden är väldigt nöjda med hur projektet utfallit. Det har också märkts att eleverna haft nytta av satsningen.
– Det har hjälpt många barn och unga som av olika orsaker haft det svårt i vardagen, säger hon.
– Redan om vi klarar av att hjälpa ens en elev anser jag att vi lyckats med satsningen.
Bakgrund
Startskottet för fokusklassen var den oro som uttrycktes av lärare i de större skolorna där deras resurser inte räckte till. Lärarna kände sig helt enkelt maktlösa inför de utmaningar som fanns utöver de pedagogiska utmaningarna. Att lägga allt ansvar på en enskild lärare fungerade inte i längden.
Fokusklassen i Pargas är en liten klass på högst sex elever i taget som jobbar enligt en sektorövergripande modell med specialklasslärare och neuropsykiatrisk coach som grundbemanning och beroende på dag kommer andra vuxna (t.ex. specialungdomsledare, hälsovårdare eller ”skolhandledare”) in och håller enskilda stödsamtal.
Fokusklassen är ingen permanent lösning för en elev. Målsättningen är alltid att eleven i något skede ska kunna återvända till sin egen ”hemklass” i den egna skolan.
Det senaste läsåret har fokusklassen verkat i Ankarhuset i Pargas.
LÄS OCKSÅ
Fokusklassen i Pargas har hittat sin form – här är prioritet nummer ett att eleven mår bra, det pedagogiska kommer i andra handExtraresurser har fallit bort
Men nu verkar det som att den här modellen har kommit till vägs ände i Pargas i och med att en stor del av kärnan i det elevcentrerade projektet riskerar att falla bort.
Egentliga Finlands välfärdsområde , Varha, har aviserat att de inte längre kan öronmärka resurser för just den här klassens behov, utan att resurserna ska omfördelas så att så många som möjligt har tillgång till de stödtjänster alla är berättigade till.
– Den extraresurs som skolhälsovården tidigare bidrog med föll bort i början av vårterminen och stödet återgår till normal nivå. Redan under första läsåret föll samarbetet med familjeenheten bort. Jag vill absolut inte peka finger mot välfärdsområdet i det här fallet, eftersom jag känner till deras sits. Men samtidigt hade jag förstås hoppats på insikten om att det inte går att fortsätta enligt samma modeller som man alltid tidigare använt, säger Lundberg.
LÄS OCKSÅ
”Samarbetet med skolorna har försämrats avsevärt då psykologerna inte längre får merparten av informationen på Wilma”Hon efterlyser nya och annorlunda lösningar på utmaningar i skolvardagen, där den vanliga dimensioneringen helt enkelt inte räcker till.
– Jag hoppas att man skulle inse vikten av att vissa elever behöver mer stöd här och nu. Om man inte sätter in extra förebyggande resurser, finns det en stor risk att det kan komma att kosta samhället dyrt i framtiden. Vi skulle helst undvika sjukhusskola eller tyngre specialsjukvård som alternativ, både ur elevens synvinkel och ur en helhetsekonomisk synvinkel.
Lundberg frustreras av att den modell – bevisligen dessutom fungerande – som man i Pargas byggt upp nu kan tvingas bli antingen vilande eller helt slopas.
LÄS OCKSÅ
”Jag skulle kalla det en betydande utveckling” – välfärdsområdet påminner om ökade resurser och en mer jämlik fördelning– Vi är väldigt stolta över det samarbete vi byggt upp och som vi märkt att gjort en stor skillnad för eleverna. Det står redan nu klart att personalen som vi anställt för det här kommer att söka sig bort i och med att konceptet inte kan fortsätta i sin nuvarande utsträckning.
Vill inte ge upp helt
Trots det är staden inte beredd att helt ge upp med satsningen, men nästa läsår kommer med all sannolikhet antingen att vara ett mellanår för fokusklassens del eller så förverkligas den som ett ”lättare” koncept, mer som en vanlig specialklass.
– De allra flesta elever mår bra, men det finns en liten grupp elever som vi märkt att mår allt sämre. De eleverna är en gemensam angelägenhet för oss alla och där räcker det sedvanliga resurstänket inte alltid till för att fylla behovet, påminner Lundberg.
Samtidigt är hon mån om att lyfta fram att samarbetet med välfärdsområdet elevhälsovård i Pargas fungerar bra och att staden generellt sett är nöjd med dimensioneringen av den.
Rimmar illa med ministerbudskap
I efterdyningarna av skolskjutningen i Vanda i början av april talade statsminister Petteri Orpo (Saml) om olika lösningar för utåtagerande och våldsamma barn och unga. Motsvarande tankar har framförts av barnombudsmannen.
Orpo uttryckte sitt stöd för så kallade hybridenheter, där man skulle kunna erbjuda mångprofessionell hjälp och stöd till barn och unga i samråd med bland annat psykiatrin och barnskyddet.
– Vår grundläggande idé med fokusklassen bygger på samma tankar om sektorövergripande samarbete. Vi vill hjälpa dessa barn och unga vidare och då får det inte vara en ekonomisk fråga, säger Lundberg.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.