Födda: Jättebebisen Varha – och kvar står kommunen i en mycket mindre tröja som det står ”livskraft” på
Årets första och framför allt största nyårsbebis i Egentliga Finland är Varha, som föddes precis då klockan slog midnatt och det nya året gjorde entré.
Varha är kortnamnet på välfärdsområdet i Egentliga Finland och det handlar om en jättestor nykomling, den största på fjorton år.
Det är nämligen så länge sedan som till exempel nuvarande Pargas och Kimitoöns kommun bildades, då flera mindre tidigare självständiga kommuner slogs ihop till en större administrativ enhet år 2009.
I jämförelse med bildandet av välfärdsområdet är de gamla kommunsammanslagningarna småpotatis, pyttesmå potatis.
Varha är något betydligt större än att invånarna i ett visst antal kommuner, ofta ganska motvilligt, buntades ihop i en större administrativ enhet.
Välfärdsområdets tillblivelse handlar om en gigantisk reform, som ingen ännu har sett följderna av. Vad den kommer att leda till och innebära för var och en av oss på längre sikt är det knappast någon som i dagsläget kan greppa.
Varha har stor betydelse för många, på många plan.
Välfärdsområdet har numera ansvaret för vården, socialarbetet och räddningstjänsterna i hela Egentliga Finland. Det betyder att alla i hela det stora geografiska området, med små skärgårdsöar och stora och växande städer som Åbo ska få likvärdig service, oberoende av var man bor eller vilken ens hemkommun är.
Ett exempel på vad det här betyder är höstens besked att alla unga under 25 år i alla Egentliga Finlands kommuner har rätt till gratis preventivmedel. Så har det inte varit i tidigare.
Välfärdsområdet har också över en natt blivit en gigantisk arbetsgivare, med 23 000 anställda, från skolpsykologer och laboratoriearbetare till cancerspecialister och förstavårdare i ambulanserna.
Ett exempel på vad det här betyder är de personalförmåner som välfärdsområdesstyrelsen fattade beslut om strax före jul. Oberoende av om du kör ambulans i Nagu eller tar blodprov i Nystad så har du rätt till samma lunchförmån eller motionssedlar till samma värde.
Välfärdsområdena kommer också att ha betydelse för sådant som statsandelar och resursfördelning mellan stat och kommun.
I och med att kommunerna inte längre har ansvar för vården kan det hända att det är många kommuner som efter årsskiftet inte riktigt känner igen sig längre då de försöker få syn på sin bild i spegeln.
Den skepnad som tittar tillbaka i spegeln är betydligt mindre och betydligt mer diffus i kanterna. Dess plånbok har blivit en skugga av sitt forna jag, och även om den i många fall inte var speciellt tjock tidigare heller, så har innehållet i den nu mer än halverats.
Den lite darriga kommunen, som inte riktigt längre känner igen sig själv, har några dagar efter nyårsnatten en nytryckt mössa eller t-skjorta med texten ”livskraft” på.
Men ska vi vara helt ärliga – räcker det?
Hur länge dröjer det innan förvaltningsomorganisatörerna på statlig nivå vässar pennorna och börjar skissa på följande reform?
En reform där nästa sektor av kommunernas ansvarsområden överförs till en ny regional nivå – med samma argument som användes då vårdreformen infördes.
Det vill säga att det behövs bredare axlar och starkare skuldror för att bära de ekonomiska bördorna bättre och trygga en jämlik service för alla, oberoende av var man råkar bo.
Hur länge är det motiverat att hålla kvar kommunen som administrativ enhet, då den över en natt har förlorat mer än hälften av både personal och budget?
Vad den förvaltningsmässiga enheten heter har som bekant ingen betydelse för människors identitet. En Korpobo bor i Korpo även om staden heter Pargas, på samma sätt som en från Västanfjärd fortsättningsvis är från Västanfjärd, även om kommunen heter Kimitoön. Och så vidare.
Däremot kan det vara en viktig demokratisk fråga om beslutsfattandet i allt fler frågor flyttar allt längre bort från dem som besluten berör.
Varha är kanske en föregångare för mer än vad vi anar.
Ett viktigt budskap till invånarna, klienterna, brukarna och patienterna från välfärdsområdet i Egentliga Finland inför Varhas födsel på nyårsnatten har hela tiden varit att ingen ska behöva göra något utan vård och räddningstjänster fungerar som tidigare.
Framför allt ska ingen behöva oroa sig.
Allt är som förr – och ändå är inget sig längre likt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.