Fluglarverna äter för en bättre framtid, där fiskrens, bark och bärblad är viktiga råvaror
Svart soldatfluga. I stadiet mellan larv och puppa äter de mest och minskar mängden bioavfall. Foto: Carina Holm
Med tanke på hållbar utveckling är det i stadiet mellan larv och puppa som den svarta soldatflugan är mest effektiv, för det är då den äter.
Den äter biomassa, som matrester eller annat bioavfall och minskar därmed mängden bioavfall.
Den äter också insektgift och mögel och minskar därmed deras skadeverkningar.
Dessutom innehåller larverna 40 procent fett och 40 procent protein, vilket gör att de kan malas ner till proteinrikt fodermjöl.
Miika Tapio, forskare vid Naturresursinstitutet Luke. Foto: Carina Holm
Miika Tapio, forskare vid Naturresursinstitutet Luke, säger att sådant foder får ges till alla djur utom idisslare.
– Larverna äter också gödsel och då kan man tillverka biodiesel av dem.
Svart soldatfluga är en tropisk eller subtropisk art, som inte klarar de finländska vintrarna i naturen.
Än så länge finns det ingen i Finland som producerar sådana fluglarver.
– Det största intresset för larverna finns hos företag som i sin produktion får biomassa som restprodukt. Larverna skulle kunna minska på bioavfallet.
Framtiden finns i fiskrens, bark och bärblad
Det som i dag ses som spill är viktiga framtida råvaror, när alla beståndsdelar i dagens rester utnyttjas på nya sätt på nya nivåer.
Om elva år, år 2030, behövs femtio procent mer mat i världen jämfört med i dag.
– Det betyder att vi måste vara mer råvarusmarta och till exempel utnyttja alla komponenter bättre i det som i dag räknas som biomassa, säger Johanna Buchert, generaldirektör vid Naturresursinstitutet Luke, som på sin regionala turné om cirkulär bioekonomi också besöker Åbo.
Det handlar om proteinhaltiga grödor och om hur nya råvaror görs så smakliga att konsumenterna vill ha dem.
Men hållbar utveckling innebär också att bokstavligen allt ska tas tillvara.
Det spill som i dag blir över till exempel vid livsmedelsproduktion måste i framtiden plockas i mindre beståndsdelar som kan användas.
Produktionsrester ska mer och mer ses som värdefulla komponenter, som kan utnyttjas på olika och också helt nya sätt.
ArkivOutnyttjade polyfenoler. ÅU-foto
Ett exempel är de höga halter av polyfenoler som finns i de finländska trädgårds- och skogbären
– I dag plockas bara en tiondel av de finländska skogsbären. Samtidigt finns det mer polyfenol i bär än i något annat livsmedel. Polyfenoler stärker immunförsvaret och minskar allergiska rektioner, bland mycket annat, säger ledande forskare Pirjo Mattila vid Luke i Åbo.
När bär pressas till saft blir mängder av polyfenoler kvar i bärskalen. De borde extraheras eller tas tillvara på annat sätt.
– Ännu mer polyfenol än i bären finns det i bärens blad, som i dag är helt outnyttjade, säger Mattila.
När forskarna vid Luke prövade polyfenoler från blåbärs- och havtornsblad på lördagskorv och strimlor av broilerkött ökade hållbarheten på köttprodukterna mer än när man använde askorbinsyra, som ofta används vid konservering i dag.
Arkiv/ÅUOutnyttjad resurs. ÅU-foto
Inhemsk fisk är mer än mat
En annan outnyttjad resurs är inhemsk fisk.
Förutom att nästan all fisk som finländarna äter är importerad innehåller fiskrens, skinn och ben mängder av nyttigheter som i dag går till spillo.
Jaakko Hiidenhovi, specialforskare vid Luke, talar till exempel om rom från nors, braxen, abborre och strömming som borde utnyttjas bättre.
– Rommen innehåller goda proteiner och till exempel mycket D-vitamin. Här finns en kommersiell potential till exempel som näringstillskott.
Han talar om ett stärkt immunförsvar, om ämnen som håller blodsockret i balans och som är effektiva i kampen mot sjukdomsalstrande bakterier.
– Det finns ännu mer nyttiga fetter i olja av strömming än i olja av lax eller regnbåge som i dag används för människor och husdjur. Av fiskfjäll kan man göra gelatin som kunde användas av förpackningsindustrin eller i kosmetika. Här finns också möjlighet till naturliga kalciumpreparat.
Arkiv/Adrienne WesterbackSkogen innehåller många möjligheter om man går in under trädens bark. Foto: Adrienne Westerback.
Luke arbetar med forskning inom hållbart utnyttjande av skog, vattendrag och en innovativ och hållbar matproduktion, som samtidigt ska gynna företagare på landsbygden.
Forskaren Risto Korpinen lyfter fram skogen som resurs, eller rättare sagt trädens bark, som outnyttjad resurs.
– I granbark finns värdefulla antioxidanter som tanniner och stilbener, som också förhindrar mikrob- och svamptillväxt. Från björk kan man utvinna betulin, som bland annat är antiseptiskt.
Också i barrträdens barr finns bland annat antioxidanter, som inte utnyttjas i dag.
– Spillet måste ses som värdefulla komponenter som kan utnyttjas av livsmedels-, foder- eller kosmetikaindustrin, säger Lukes forskare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.