Floden var en viktig transportled – Patis är en gammal lantbruksort
Stod klar 1909. Patis kyrka ritades av Helge Rancken. Intill den ligger hembygdsmuseet.
Orten Patis nämns för första gången i skrift år 1359. Då skrevs det om att en man vid namn Niclis aff Patis gjort en fastighetsaffär. 1368 finns det ytterligare en anteckning i skrift: då har ån som löper genom Patis ända till Aura å i Åbo döpts till Patis å. Själva ortens namn har fastställts sedan dess.
Patis var länge en del av den före detta kommunen S:t Marie. På 1400-talet överfördes orten till Pöytis förvaltningsområde. Men Patis fortsatte vara nära knutet till S:t Marie, bland annat var man fortfarande en del av S:t Marie församling. Vägen till Åbo har alltid underlättat kommunikationerna, liksom ån.
Patis blev en egen kommun år 1954. 1973 blev orten en del av Åbo. Folkmängden är i dag i stort sett på samma nivå som 1970. Då hade Patis 1880 invånare, i dag är det 1855.
En stor del av Patis historia finns i hembygdsmuseet, som ligger bredvid Patis kyrka. Kyrkan är byggd i jugendstil år 1909, och ritad av Helge Rancken som också bland annat har ritat Västanfjärds nya kyrka.
Eldsjäl. Många känner Kai Kaituri, som är ordförande för den lokala Patisföreningen. Här är han framför Klootin torppa, en byggnad som bevarats sedan 1800-talet. Här ordnas regelbundet konstutställningar.
Ortsbon Kai Kaituri hör till eldsjälarna som gärna berättar om Patis historia och visar upp museet. Där finns bland annat hantverks- och jordbruksverktyg, samt olika köksredskap, och information om historien. Kaituri är ordförande för föreningen Paattisten seura, som inte driver museet, men däremot äger om ett par unika torpbyggnader från 1800-talet, Klootin torppa.
Det ordnas regelbundet konstutställningar i Klootin torppa. Just nu ställer konstnären och grafikern Markku Laitakari ut sina fotografier.
Föreningslivet är överlag starkt i Patis, och det ordnas en hel del program året runt.
De historiska uppgifterna är hämtade från boken ”Paattisten taloja ja tarinoita – Paattisten kulttuurimaisema ja vanhat rakennukset”.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.