Flera sätt att ta examen – möt Conny, Freja och Frans som alla valt olika vägar vid Åbo yrkesinstitut
Jean LindénDet finns många sätt att genomföra sina yrkesstudier. Det står klart när jag träffar Conny Uggeldahl, Freja Jansson och Frans Sandblom vid den svenska enheten för handel och data vid Åbo yrkesinstitut, TAI.
De studerar alla till merkonom. Fast i Connys fall är han redan klar sedan några månader tillbaka.
Han gick nämligen den ”öppna YH-leden”, där han kombinerade merkonomstudierna vid TAI med tradenomstudier vid yrkeshögskolan Novia.
Det betyder att han redan nu, under sitt tredje studieår, studerar vid Novia. Där kom han in genom Novias separata ansökan, men det var inget inträdesprov.
Eftersom Conny Uggeldahl fått tillgodo en studiehelhet från Novia i sina merkonomstudier vid TAI blev han färdig merkonom på 2,5 år istället för 3.
Sedan starten vid Novia i höstas blir det nu ytterligare cirka 3 studieår där.
– Merkonomstudierna ger en bra grund. Tradenomstudierna stärker kunskaperna och öppnar fler dörrar. Den öppna YH-leden blir ett slags genväg. Man sparar egentligen in ett år, fast man ju nog läser in en del kurser också, säger Uggeldahl.
Han kommer från Dalsbruk och säger att han alltid varit intresserad av ekonomi.
Efter högstadiet fanns det de som tyckte han förstås borde välja gymnasiet, men Uggeldahl ville studera mer praktiskt.
Under merkonomstudierna gjorde han praktikperioder – eller inlärning i arbete som det heter – vid Clas Ohlson i Skanssi.
Och nu i Novia är tradenomstudierna uppbyggda så att man i team driver egna företag.
Hoppade av gymnasiet
Freja Jansson är med oss på länk från Nederländerna där hon är på utlandspraktik vid en organisation som sysslar med mentorskap, Mentoring Europe.
Hon är ursprungligen från Korpo men bor i Pargas. Dit flyttade hon för att börja i Pargas svenska gymnasium (PSG).
Men en bit in på andra gymnasieåret hoppade hon av.
– När jag valde gymnasiet visste jag inte riktigt vad jag ville göra som äldre. Gymnasiet var mitt förstahandsval, merkonomstudierna mitt andra. Men egentligen ville jag hellre studera till merkonom.
Att det inte genast blev så berodde, säger Freja, mycket på att hon gjorde som andra gjorde.
Av hennes fem klasskompisar i högstadiet i Korpo stack två till Axxells sjöfart i Åbo medan de tre andra valde PSG.
Freja Jansson följde med de sistnämnda till gymnasiet.
– Men jag kände att det var lite för tungt. Gymnasiet är väldigt teoretiskt och man sitter i flera timmar och gör läxor på kvällarna. Visst är en del kurser utmanande också här, men tempot är lugnare.
När hon övervägde att hoppa av kändes det ändå knepigt. Hon undrade om hon kastat bort ett år av sitt liv.
– Jag blev väldigt lättad och glad då jag insåg att jag fick mycket av mina gymnasiestudier till godo i merkonomstudierna.
Det betyder att Freja Jansson blir merkonom på normala tre år, om man räknar gymnasieåret som det första.
Även Jansson siktar på att studera vidare till tradenom vid Novia. Men hon går den vanliga vägen och har deltagit i vårens gemensamma ansökan. Nu väntar hon på besked ifall hon kommit in.
Steffi GitumbuOckså i gymnasiet
Den tredje i gänget jag träffar – Frans Sandblom från Åbo – planerar att studera till ekonom efter merkonomstudierna. Det blir handelshögskolan i Åbo eller Helsingfors för hans del.
Han representerar ytterligare ett annorlunda sätt att studera vid TAI: han tar en kombiexamen där han också blir student vid Katedralskolan. Han studerar nu andra året.
För tillfället är Sandblom inne i en period då han går i gymnasiet. De andra på hans årskurs vid TAI är just nu ute på inlärning i arbete-period.
Sandblom kommer istället att göra sin praktik på sommaren, förhoppningsvis med lön.
Är det tungt att kombinera merkonom- och gymnasiestudierna?
– Jag hade tre kurser här som jag gjorde på egen hand, men inte är det så farligt. Jag ville utmana mig själv också och det ger möjlighet att söka vidare till universitetsstudier om man gått gymnasiet. På det här sättet får jag ut ännu mer av de tre åren, säger Sandblom.
Fler sätt
Ytterligare ett lite speciellt sätt att genomföra yrkesstudierna är att kombinera dem med idrottande.
För att göra det måste man klara den regionala idrottsakademins urvalstest och antagning.
Just nu har två studerande vid TAI:s svenska enhet idrottsstatus. På hösten blir de fyra, berättar studiehandledaren Ulrika Gullqvist.
– De studerande byter en examensdel och en del av de gemensamma studierna till idrottsstudier, och har morgonträningar. Det blir en del pusslande men fungerar nog.
Gullqvist konstaterar att alla de här sätten att genomföra sina yrkesstudier – kombi, öppna YH-leden, utlandspraktik och idrott – också går att genomföra om man studerar till programutvecklare.
Men man kan förstås också studera på vanligt sätt, utan leder eller kombinationer.
Gullqvist tycker överlag att fler unga också i vår landsända borde överväga yrkesstudier och inte automatiskt välja gymnasiet.
– Det är nog mycket en kulturell grej att gymnasierna drar så här. Plus det att kompisarna styr.
En stor fördel med yrkesstudierna är att man ”tvingas” ut i arbetslivet, men på ett styrt sätt, säger hon. Speciellt i Åbo finns det en hel del unga som ännu inte arbetat i högstadieåldern.
För ”ledstuderandena” gäller dessutom att de har kvar sina studiesociala förmåner från institutstudierna även när de studerar vid yrkeshögskolan, och betalar inget för studierna, påpekar Gullqvist.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.