Flera möjliga orsaker till att finlandssvenskar har bättre hälsa – "Men teorin om starkare nätverk tycks inte hålla"
Sakari Suominen är en av föreläsarna i ÅUCS nya föreläsningsserie på svenska som inleds på torsdag.
Sakari Suominen, professor i folkhälsovetenskap vid Åbo universitet, föreläser under rubriken ”Finlandssvenskarnas bättre hälsa – myt eller verklighet?” på Åbo universitetscentralsjukhus föreläsning på torsdag. Då lyfter han fram både egen och andras forskning i ämnet.
Suominens rubrik är något provokativ, enligt honom själv, eftersom det sedan tidigare är känt att finlandssvenskarna lever något längre än finsktalande. Männen har två–tre år längre livslängd medan kvinnorna får nöja sig med ett år.
– Man ser också tydligt att de svenskspråkiga har kring fem procent lägre risk för för tidig pensionering, alltså sjukpensionering, berättar han.
Det finns även små skillnader då det gäller upplevd hälsa, enligt en undersökning utförd med skolelever.
Risken för blodtryckssjukdomar kan också läggas på listan över saker som ser bättre ut för finlandssvenskar – den är något lägre hos dem. Samma gäller risken för diabetes typ två.
Många orsaker och förklaringar
Men orsakerna till den förlängda livstiden är inte helt klara.
Suominen ger ett av flera exempel på olika forskningsprojekt:
– Forskaren Markku T Hyyppä föreslog i ett skede bland annat att det kunde finnas ett starkare socialt kapital hos finlandssvenskarna, och fört fram att exempelvis körsång kan höja gemenskapskänslan. Men där är vi inte helt överens.
I forskningsprojektet ”Hälsa och socialt stöd”, som Suominen är delaktig i, finner man däremot inga bevis för att finlandssvenskarna skulle ha ett bättre socialt kapital.
– Teorin att det finns ett väsentligt starkare nätverk bland svenskspråkiga tycks inte hålla helt och hållet.
En faktor som lyfter finlandssvenskarna över de finsktalande är troligen att det är färre som har det riktigt dåligt ställt, menar Suominen. Det här gäller särskilt män och deras hälsoskillnader över språkgränserna är också något större än motsvarande skillnader för kvinnor.
Det i sin tur kan bero på att en stor del av finlandssvenskarna är österbottningar.
– Och i Österbotten har de flera företag, och man snappar troligen upp de som blivit arbetslösa snabbare än på andra håll i landet. Exempelvis professor Jan Saarela har tidigare kommit fram till att finlandssvenskarna i genomsnitt är arbetslösa under kortare tidsperioder.
Arbete i sig är inte nödvändigtvis bara positivt. Men att ha något att sysselsätta sig med ger en större gemenskapskänsla och leder troligen till att man inte får dåliga livsvanor, exempelvis alkoholmissbruk, menar Suominen.
Gener en av orsakerna
En annan bidragande faktor är att alla finländare, oavsett språk, som är bosatta längs med västkusten i allmänhet har bättre hälsa än de som bor i de östra och norra delarna av landet.
Suominen nämner också genforskning. Det finns två starka genlinjer som utmärker Finland, och en betydande andel av de som kommit från Sverige- och Tysklandshållet och bosatt sig i västra Finland tycks ha mindre benägenhet att utveckla vissa folksjukdomar.
Men alla finlandssvenskar är inte ättlingar till de som kommit från väst och syd, påpekar Suominen. Många har bytt språk, från svenska till finska och tvärtom.
– Finlandssvenskar är mera ett kulturellt och socialt fenomen än något annat.
Syftet är att utnyttja kunskapen om de kulturella skillnaderna
Suominen kommer att arbeta vidare med sin forskning, bland annat genom att utreda hur mycket de utsatta samhällsgrupperna skiljer sig beroende på språk.
Det är dock svårt att undersöka utsatta personer, eftersom de mera sällan känner att de vill eller orkar delta i olika studier, menar han.
Han påpekar att han inte vill använda sin forskning för att lyfta fram att finlandssvenskarna ”är bättre”.
– Det handlar mera om att identifiera och lyfta fram de kulturella och sociala drag hos finlandssvenskarna som kan innebära en bättre hälsa, och använda den kunskapen till att förbättra livet för alla.
Här kan du läsa mer om de olika föreläsningarna som ordnas på ÅUCS på torsdag.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.