Flera fördelar med tvåspråkiga dagis och skolor – ”Barn blir medvetna om Finlands tvåspråkighet”
– Tidigare forskning stöder inte påståendet att finskan kör över svenskan eller att språket försvagas i tvåspråkiga dagis eller skolor.
Det säger Heidi Henriksson, överinspektör på regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsfrågor. Hon har sammanställt rapporten ”Samlokaliserade skolor 2023”.
Även om innehållet handlar om skolor går slutsatserna till viss mån att tillämpa på daghem.
Henriksson använder benämningen samlokaliserade i stället för tvåspråkiga eftersom det råder en viss begreppsförvirring mellan de båda termerna.
– Att två språkgrupper delar samma lokal betyder inte att barnen delar klass- eller dagisrum. Barnen får fortfarande undervisning och småbarnspedagogik på sitt modersmål i separata grupper.
Frågan om tvåspråkiga daghem har aktualiserats i Åbo efter att staden presenterade sin plan för framtidens småbarnspedagogik.
LÄS OCKSÅ
Många svenska daghem läggs ner i Åbo – staden presenterar långsiktig plan
Dagispussel upprör Åboföräldrar – ”För Atlas är det viktigt att stärka sin finlandssvenska identitet”Bland annat föreslås att Braheskolans daghem på Hirvensalo stängs och att verksamheten flyttar till ett nytt tvåspråkigt daghem på Rönnudden år 2030.
Ett alternativ är också att det nya daghemmet som byggs på Oxvägen blir tvåspråkigt. Det planeras också ett tvåspråkigt daghem i det så kallade Marskvarteret på Slottsgatan.
Dagisgrupperna nallebjörnarna och nallekarhut har fortfarande sina egna avdelningar.
Heidi Henriksson
Förslaget har skjutits ner av svensk- och tvåspråkiga föräldrar i Åbo som vill ha kvar de svenska rummen och som oroar sig för att svenskans ställning försvagas. Att man oroar sig är helt förståeligt, säger Heidi Henriksson.
– Oron måste tas på allvar och man kan inte vifta bort den. Det bor relativt få svenskspråkiga i Åbo, svenskan är ett minoritetsspråk och det finns inga samlokaliserade daghem eller skolor i Åbo. Därför är det en främmande tanke.
Men som Henriksson sade i början: de svenska rummen bevaras också i samlokaliserade daghem.
– Ett språk i ett rum. Dagisgrupperna nallebjörnarna och nallekarhut har fortfarande sina egna avdelningar och det behöver inte ske några förändringar i praktiken.
Kim LundFördelen med samlokaliserade daghem och skolor är att båda språkgrupperna har möjlighet att bekanta sig med varandra under mer frigjorda former på raster eller lekstunder på dagisgården.
Barnen möts över språkgränserna och svenskan får mera synlighet. Det förstärker samtidigt barnens medvetenhet om Finlands tvåspråkighet, säger Henriksson.
– Man kan till exempel ordna gemensamma fester och sångstunder så att barnen får ta del av varandras kultur och traditioner.
För att det ska fungera krävs en klar strategi för hur daghemmen ska implementera tvåspråkigheten i vardagen och man måste följa den nationella och kommunala läroplanen för småbarnspedagogik.
Det går inte att finskspråkiga barn får klättra i träd medan de svenskspråkiga inte får göra det.
Heidi Henriksson
Tvåspråkigheten måste också synas i form av tvåspråkiga skyltar och allmänna meddelanden på två språk. Det går inte heller att daghemsföreståndaren talar enbart finska eller svenska i tvåspråkiga kommuner. Reglerna måste också vara de samma för båda språkgrupperna.
– Det går inte att finskspråkiga barn får klättra i träd medan de svenskspråkiga inte får göra det, säger Henriksson.
Många sätt att spara
Samlokaliserade skolor och daghem handlar inte bara om språkpolitik, säger Henriksson. Det handlar också om kostnadseffektivitet och regionalpolitik.
I en kommun där antalet barn minskar kan det vara värt att slå ihop en finskspråkig skola med en svenskspråkig för att på så sätt rädda byskolan.
Kommunen kan också spara pengar genom att bygga endast en skola i stället för två och ha till exempel gemensamma lärarrum, slöjd-, musik- och gymnastiksalar. Skolorna kan också använda samma mat- och städtjänster.
– Det finns många sätt att spara. Sammanfattningsvis visar min utredning att det finns flera fördelar med samlokalisering och att utmaningarna går att lösa genom samarbete och ledarskap, säger Heidi Henriksson, överinspektör på regionalförvaltningsverket.
Rapporten ”Samlokaliserade skolor 2023”
- Fördelar: Ekonomiska besparingar tack vare effektivare användning av utrymmen som till exempel matsalar, gymnastiksalar och dyra specialklassrum utrustning och stödservice,
- Möten över språkgränserna genom samarbete mellan lärare och elever ökar förståelsen för Finlands tvåspråkighet. Gemensamma fester, projekt och raster nämns som exempel på lyckade satsningar.
- Samlokaliseringen ansågs göra det lättare för barnen att umgås med varandra över språkgränserna.
- Utmaningar: Det kan lätt gå så att ett språk blir dominerande i korridorerna och på skolgårdarna.
- Det kan vara svårt att få utrymmena att räcka till och det kan bli stökigt och trångt, men det har inte direkt att göra med att det talas två språk i skolan.
- I en samlokaliserad skola är det många som ska samarbeta med varandra vilket ställer höga krav på ledarskapet. Säkerhets- och ansvarsfrågor kan också vara svåra att lösa-vem ansvarar för vad?
- I Finland finns för tillfället 82 samlokaliserade skolor fördelade i 32 byggnader.
Materialet för rapporten samlades in i en enkät som gjordes i juni. Den besvarades av alla tvåspråkiga kommuner och språköar som ordnar grundläggande utbildning och/eller gymnasieutbildning på svenska.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.