”Fler nackdelar än fördelar” — bönderna i Åboland känner av byråkratin och toppstyrningen efter 25 år i unionen.
Cay blomberg. ÅU-foto.
— Det finns en instans någonstans som bestämmer att något ska göras si och så, och rapporteras hit eller dit.
Det säger Cay Blomberg, jordbrukare på Kimitoön när han förklarar hur byråkratin har vuxit i och med Finlands inträde i EU för 25 år sedan.
— Det var inte så innan vi gick med. Då kunde man själv välja, och fokuserade på att hålla koll på det som var viktigt för ens egen verksamhet.
”Allting har blivit större och mera rationellt”
Också Pargasdjurhållaren Dick Abrahamsson har känt av Europeiska Unionens förordningar. Största problemet med EU:s direktiv säger han är kravet på storskalighet.
— Det är mycket prat om att hålla familjeföretagen som familjeföretag, men i praktiken så har allting blivit större och mera rationellt. Det handlar om kvantitet i stället för kvalitet och för oss har det märkts främst på att djurmängden har ökat. Det går inte att ha ett småskaligt jordbruk mera, säger han.
Samhällstrenden med mera hållbar produktion och närproducerad mat tycker han inte återspeglas i de reglementen som måste efterföljas.
— Jag skulle inte säga att man från EU:s håll förbättrat möjligheterna för småskaligt jordbruk eller djurhållning, säger Abrahamsson.
”Många bönder har kört slut på sig”
Blomberg tycker att största problemet med EU är att man försöker stifta samma lagar för helt olika geografiska förutsättningar.
— Det går inte att ha enhetliga regler för ett så brett område. Odlingsförhållandena i Sydeuropa ser helt olika ut om man jämför med våra.
Att EU-stöd ofta betalas beroende på vad man odlar har lett till att vissa bönder sysslar med så kallad skenodling, vilket innebär att man odlar en gröda för att man får stöd för det, men helt utan någon tanke på att skörda den.
— Dessutom har många bönder kört slut på sig på grund av trycket att jordbruket ska ske i stor skala, säger Abrahamsson.
Dick Abrahamsson med Helena Fabritius till höger. ÅU-foto.
Har EU-medlemskapet medfört något positivt för bönderna?
— Bra fråga, säger Abrahamsson och tystnar.
— Det har ju gett en viss odlingstrygghet. I skärgården skiljer sig skördarna ofta mycket från år till år, och i dag är inte ett dåligt år en katastrof, tack vare stöden som täcker upp förluster.
Också Blomberg hittar en fördel.
— Även om det kanske inte gäller bönderna i första hand tror jag nog att vi ska ta marknaden som en fördel. Det blir lättare att få ut produkterna, både i EU och utanför. EU är helt enkelt mera välkänt än lilla Finland, säger han.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.