Fler frågor om ekonomin än planläggningen då Havisprojektet diskuterades i stadshuset – delade meningar om nuvarande ishallens skick
Mikael HeinrichsEtt trettiotal hade samlats i Pargas stadshus under tisdagskvällen för att höra om detaljplanutkastet för Pargas Havis-området i Norrbystrands stadsdel. Dessutom deltog en handfull i mötet på distans.
Planerna på en kombinerad ishall och simhall, bostäder i flervåningshus och annan service ute på udden i Norrby har väckt en hel del diskussion på sociala medier och i kaffeborden, men förutom de träffar som ordnats tillsammans med några av fastighetsägarna på området, hade det inte innan tisdagens tillfälle ordnats några allmänna tillställningar kring projektet.
LÄS OCKSÅ
Pargas Havis tog ett kliv framåt då planutkastet nu läggs fram – ”Folk kommer säkert att ha åsikter”Planläggningschef Heidi Saaristo-Levin redogjorde för processen kring detaljplanen, där man i det här skedet begär in åsikter om planutkastet innan man kan gå vidare med att arbeta fram den egentliga detaljplanen för området. Den kommer också att läggas till påseende, men:
– Jag känner till att det finns ett invånarinitiativ på gång kring projektet, men det är också viktigt att de som har åsikter och synpunkter om detaljplanen skriftligt lämnar in sina åsikter om utkastet så att de kan behandlas i rätt marschordning, sade Saaristo-Levin.
Enda stället där konceptet kan genomföras
Enligt stadens utredningar skulle en vidareutveckling av den nuvarande ishallen i Pajbacka i motsvarande riktning som Havis med simhall inte vara möjlig, bland annat på grund av närheten till dagbrottet.
– Vi har också sett på andra placeringar än Norrby och Pajbacka, bland annat Muddais, industriområdena och centralparken, men konstaterat att området där Sollidens camping ligger i dag är den enda platsen där konceptet går att förverkliga enligt den här modellen, sade Saaristo-Levin.
Pargas stad skulle aldrig ha möjlighet att förverkliga ett motsvarande projekt i egen regi och med egna resurser. Därför behövs privata aktörer och utomstående – det är där PRGS Finland och Tuuli Haahtela kommer in i bilden.
Staden står för infrabyggande – om planen godkänns
Avtalet om planeringsreservering för Pargas Havis undertecknades i september 2022 och i och med det stod det klart att staden börjar jobba med planläggningen för att göra projektet möjligt.
Nu behandlas utkastet till detaljplan och det är först om den slutliga detaljplanen godkänns i fullmäktige som taxamätaren börjar ticka också hos staden.
LÄS OCKSÅ
Pargas fullmäktige ger grönt ljus för projekt Havis- Pargas går vidare med projekt Havis – kostnaderna ännu ett frågetecken
Pargas stad utreder vad det kostar att delta i jätteprojektet i Norrby – ”Det är klart det kommer att kosta”- Pargas är med om att planera nytt upplevelsecentrum i stan tillsammans med privata aktörer
Då förutsätts i praktiken att staden står för den behövliga infrastrukturen för att projektet ska kunna genomföras.
Något avtal om hur driften och kostnaderna kring den fördelas mellan staden och PRGS Finland finns inte ännu i det här skedet, utan de diskussionerna – och ett eventuellt avtal – ska i ett senare skede behandlas i stadens organ – och slutligen godkännas i fullmäktige.
Ekonomin intresserade
De allra flesta frågorna under tisdagen kretsade kring idrottscentrets och bostädernas ekonomi och hur det hela ska gå runt. Den preliminära budgeten för helheten ligger kring 40 miljoner euro.
Trafik- och parkeringslösningarna diskuterades också en hel del, bland annat ifrågasatte flera deltagare den tilltänkta förlängningen (och nödvändiga breddningen) av Norrby strandväg, som är tänkt att fungera som huvudsaklig infart till det planerade komplexet.
Mikael HeinrichsDet har också talats om att man i den nya hallen ska ordna bland annat morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever.
Peter Nyman ställde på distans frågan om hur det är tänkt att skolklasser och föreningar ska ha råd att använda sig av den nya idrottshallen.
– Staden har i ett ställningstagande konstaterat att det är viktigt att planeringen görs så att driftskostnaderna blir hållbara och att användarpriserna landar på en nivå som är möjliga för staden. Staden är också beredd att gå in och stöda driften, men de diskussionerna förs vid sidan om planeringen, svarade Saaristo-Levin.
Eftersom ingen arkitektplanering för hur is- och simhallen skulle se ut invändigt ännu finns tillhanda, är det väldigt svårt att skapa sig en bild av hurudan verksamhet man i själva verket vill rikta in sig på.
Är man ute efter en traditionell simhall eller något som snarast liknar Regatta Spa i Hangö?
– Regatta Spa och den prisbilden är inget vi siktar på, de biljettpriserna är alldeles för höga, svarade Saaristo-Levin innan hon påminde om att markanvändningen är kvällens agenda, inte den ekonomiska biten.
– Det finns preliminära kalkyler, men jag tänker inte i dag öppna upp dem desto mer, men inom staden har man bedömt att det finns förutsättningar att gå vidare med planeringen.
Också förespråkare i bänkraderna
Sverker Engström talade varmt för simhallen, som önskats till orten redan i flera årtionden. Han konstaterade att initiativet är både modigt och välkommet.
– Staden har mycket att vinna på det här projektet och jag stöder det helt och hållet. I dagens läge har skolorna inte möjlighet att erbjuda simundervisning på egen ort och man uppfyller då inte heller läroplanen, sade han.
Snacket om en simhall till Pargas har pågått längre än de flesta kan minnas. Att Pargas var tredje i landet med en inomhusbassäng år 1953 då Malms skola fick sin bassäng glöms däremot för det mesta bort.
Men sedan dess har inte så mycket hänt på den fronten – om man inte räknar Folkhälsanhusets terapibassäng förstås.
”Varför inte en vanlig simhall?”
Henrietta Clayhills i publiken konstaterade att projektet är fullständigt orealistiskt och önsketänkande som man nu försöker sälja in till staden med barnens välmående som främsta argument.
Varför kan man inte bara bygga en vanlig simhall i Pargas i stället?
LÄS OCKSÅ
Nej till hallbygge i Norrby – ”Det här måste vara den minst lämpliga och mest krävande platsen för en sådan byggnad”– I nuläget ryms inte ens två bilar att mötas på Norrby Strandväg. Om vägen ska breddas, blir det då aktuellt med tvångsinlösning av delar av våra tomter, frågade andra markägare sig.
Trafikfrågor dök upp i flera repriser. Bland annat undrade några i publiken varför man inte i tänkt sig en förlängning av Industrigatan som infart till det nya området i stället för Norrby Strandväg.
En förbindelse mellan det planerade nya idrottscentret och PIF-center efterfrågades också.
Trafikens påverkan får också mer långt gående följder, vilket också NTM-centralen i Egentliga Finland redan nu arbetar med i och med vägplanen för den framtida anslutningen från Skärgårdsvägen.
Jari Tschernij i publiken konstaterade att diskussionen slirat in på fel spår då man talar om saker som har att göra med stadens avtal med utvecklingsbolaget.
– I de frågorna uppmanar jag alla att ta kontakt med sin förtroendevalda. Gällande planen ser den inte alls så illa ut, men hur pass väl har man tagit i beaktande detaljplanens påverkningar utanför planområdet? Räcker parkeringsplatserna till för att fylla alla behov för både hallen och bostäderna?
Enligt planläggningens kalkyler är antalet parkeringsplatser tillräckligt. I själva verket är parkeringsplatserna fler än man vanligtvis dimensionerar för simhallar eller ishallar. Enligt beräkningarna finns 214 p-rutor som enligt planen kan förverkligas som extra breda (tre meter). Dessutom finns utrymme för bussparkering och tillgänglig parkering.
”Bra med diskussion”
Tuuli Haahtela från bolaget PRGS Finland som jobbar med att utveckla projektet var nöjd med tillställningen och att det blir diskussion, men höll med om att diskussionen främst kretsade kring saker som inte har med planläggningen att göra.
– Det märks så klart att folk var mer intresserade av ekonomin och själva verksamheten. Vi har planer på att ordna ett tillfälle också för föreningar och andra aktörer, säger hon.
Den nuvarande ishallen fyller sin funktion
I planutkastets beskrivning konstateras att den nuvarande ishallen i anslutning till skolcentret i Pargas har nått slutet av sin livscykel och att en ny ishall oundvikligen behövs.
Arkiv/Timo JärvenpääPå den punkten är Mikael Enberg, stadens fritidssekreterare och också vd för ishallsbolaget Par-Is, inte helt av samma åsikt.
– Ishallens kylmaskineri har förnyats för 5–6 år sedan och uppfyller dagens krav. Omklädningsrummen i hallen har renoverats för två år sedan.
Det just nu mest akuta för den nuvarande ishallen är golvet som delvis sjunkit ner i och med att hallen inte är pålad. Höjdskillnaden mellan kortsidorna ligger på omkring 20–25 centimeter.
– Om man åtgärdar den biten, ser jag inget som helst hinder för att hallen skulle kunna användas ännu långt in i framtiden. Vi har bekantat oss med ishallen i Pemar, där man gjorde motsvarande ingrepp. Ishallen i Pargas är väldigt långt motsvarande som den i Pemar och en tidstypisk, enkel ishall som fyller sin funktion.
Vad kunde golvnotan tänkas gå på?
– En god bit under en miljon euro.
Uppdaterad klockan 14.46 med information om parkeringsplatserna i planutkastet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.