Fler får utkomststöd i Finland än i Sverige – men i Sverige är summorna större
Andelen hushåll som får utkomststöd är betydligt större i Finland än i Sverige, enligt en undersökning från Institutet för hälsa och välfärd. Institutets forskare har granskat registeruppgifter om 12 263 hushåll i Finland och 6 879 hushåll i Sverige och kartlagt hur många av dem som fick utkomststöd under åren 2016–2017.
Materialet innefattar inte hushåll där de boende är heltidsstuderande, personer över 65 år eller beväringar.
10 procent av de finländska hushåll som var med i undersökningen fick utkomststöd medan motsvarande andel bland de svenska hushållen var 4 procent.
Större inkomster tillåts i Finland
Jussi Tervola, forskningschef vid Institutet för hälsa och välfärd, säger att en orsak till skillnaden är att gränsen för hur stora inkomster ett hushåll som får utkomststöd får ha ligger högre i Finland än i Sverige.
— Det verkar också som att en större andel av dem som är berättigade till utkomststöd ansöker om stödet i Finland än i Sverige, säger Tervola.
Utkomststödet i Finland
Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd för enskilda personer och familjer. Utkomststödet beviljas för att täcka grundutgifter i livet. En person eller en familj som bor eller vistas i Finland kan få utkomststöd om inkomsterna och tillgångarna inte annars räcker till för nödvändiga utgifter, såsom utgifter för mat och boende.
Utkomststödet består av tre delar: det grundläggande utkomststödet, det kompletterande utkomststödet och det förebyggande utkomststödet. Man ansöker om det grundläggande utkomststödet av Folkpensionsanstalten. Kommunernas socialbyråer kan därtill av särskilda orsaker bevilja kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd om det grundläggande utkomststödet inte räcker.
Det grundläggande utkomststödet består av en grunddel och vid behov också av ett stöd för övriga grundutgifter. Grunddelen varierar beroende på stödtagarens livssituation. År 2021 är till exempel grunddelen för personer som bor ensamma 504,06 euro per månad.
Källa: Folkpensionsanstalten
— Vår mycket grova uppskattning är att ungefär en tredjedel av de finländska hushåll som är berättigade till utkomststöd låter bli att ansöka om det medan motsvarande andel i Sverige är över hälften.
Tervola säger att undersökningen inte kan svara på vad skillnaden mellan länderna beror på. Han räknar dock upp tre potentiella orsaker till att en person inte ansöker om utkomststöd: att det råder brist på information om stödformen, att det är besvärligt att ansöka om stödet och att utkomststödet uppfattas som socialt stigmatiserande.
— I Finland tror jag inte att det sociala stigmat längre är en orsak till att man låter bli att ansöka om utkomststöd eftersom det går att söka stödet på nätet utan att andra får veta det.
Utkomststödet kompletterar andra stöd
Enligt undersökningen är alltså andelen hushåll som får utkomststöd större i Finland än i Sverige – men det genomsnittliga beloppet som ett hushåll får i utkomststöd per år är större i Sverige.
Bland de finländska hushåll som fick utkomststöd var stödsumman i medeltal 2 700 euro per år under åren 2016–2017 medan motsvarande summa i Sverige var 5 500 euro.
— I Finland har utkomststödet en kompletterande roll, vilket betyder att det kompletterar andra stödformer som arbetsmarknadsstödet och bostadsbidraget. I Sverige är utkomststödet oftare den huvudsakliga inkomstskällan för ett hushåll och de andra stödformerna är mer begränsade, säger Tervola.
Hur undersökningens resultat ska tillämpas i praktiken är enligt Tervola upp till beslutsfattarna.
— En stor politisk fråga är hur man kan minska antalet personer som får utkomststöd. Om man vill göra det måste man hitta sätt att minska på långtidsarbetslösheten.
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.