Flaskhals på Åbo omfartsväg ska nu bort – "Det blir en hård kamp om fortsatt finansiering av vägjobb"
Arbetet med att förnya Åbo omfartsväg har inletts. Den officiella starten skedde då Peetu Pöntynen och Janne Haaparanta från Destia slog ned den officiella startpålen vid omfartsvägens korsning med Yhdystie i S:t Karins.
– Det här är en viktig dag för Egentliga Finland, säger ordföranden för Egentliga Finlands landskapsfullmäktige, Ilkka Kanerva.
Det som nu åtgärdas är en av många flaskhalsar, säger Kari Wihlman, direktör för Trafikledsverket.
– Vägnätets reparationsskuld är nu 2,5 miljarder euro. Ökningen stoppades då regeringen beviljade en miljard extra i tilläggsbudgeter, men reparationsskulden kommer att växa igen om inget görs.
Det som nu förbättras allra först är omfartsvägens avsnitt mellan omfartsvägen östra ända vid riksväg 1 och korsningen med Yhdystie. Av- och påfarter längre västerut förnyas också.
För bilisters del märks arbetet då trafiken stoppas stundvis i april. Mer omfattande störningar är ändå att vänta först i maj.
Arbetet beräknas vara klart 2021. Satsningen, som kostar knappt 40 miljoner euro, finansieras av Trafikledsverket, S:t Karins och Lundo.
Nästa planerade vägjobb – fas två – skulle vara avsnittet mellan Yhdystie-korsningen och Kausela. Det beräknas kosta 44 miljoner euro.
Här får man ända kämpa om finansieringen, säger Ilkka Kanerva. Den kampen blir aktuell då Finland ska få en ny nationell plan för väghållning och trafik för tiden efter 2020.
– Det väcker exceptionellt starka känslor. Det är som himlens portar skulle öppna sig då folk talar för varför just deras satsningar skulle vara de rätta.
Om man som riksdagspolitiker då inte klarar av att lobba så kan man ta sitt pick och pack och åka hem, enligt Kanerva.
Den västra delen av Åbo omfartsväg, mellan Reso och riksväg 10, öppnades 1969. Den östra delen stod klar 1963. Omfartsvägen är en del av Europaväg 18 och det transeuropeiska transportnätverket TEN-T.
– Åbo omfartsväg är äldre än huvudstadsregionens Ring III, säger Matti Vehviläinen, direktör för trafik och infrastruktur vid NTM-centralen.
Omfartsvägen har ändå förnyats endast ställvis, säger han, trots sin ålder och det att fordonsantalet per dygn närmar sig 15 000. Vehviläinen hoppas på snabba beslut om fas två. Han önskar också få se förbättringar av vägnätet vid Reso centrum samt av de tungt trafikerade vägarna till Meyervarvet.
Den östra delen av Åbo omfartsväg, som här i S:t Karins, är en flaskhals. Foto: Stefan Holmström
Solen sken i går men mörka moln kan vara på antågande, sade Tero Kiviniemi, vd för Destia, entreprenör för förbättringen av vägavsnittet. Kiviniemi varnade för både Storbritanniens EU-utträde och det att USA:s ekonomi kan vackla.
– Senast när så skedde, i finanskrisen, gick den finska byggsektorn in i väggen.
Kiviniemi betonade därför behovet av stora infrastrukturprojekt. När Finlands ekonomi var svajig ännu 2016, var det byggbranschens kraftiga tillväxt som fick bruttonationalprodukten att växa, säger Kiviniemi. Han gladde sig därför över det arbete som nu inletts vid Åbo omfartsväg.
– Många år av fina festtal har äntligen lett till något konkret.
Ingen grundsten murades, däremot signerade Trafikledsverkets direktör Kari Wihlman och ordföranden för Egentliga Finlands landskapsfullmäktige Ilkka Kanerva pålen som slogs ned. Foto: Stefan Holmström
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.