Fixar Kaskisgatan 13 hälsovården på två språk i Åbo och Åboland?
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts verkställande direktör Matti Bergendahls uttalande i ÅU att tidigare Åbolands sjukhus kan omvandlas till en tvåspråkig hälsostation, innehåller avgörande information om framtiden.
Åbolands sjukhus var under sin tid som ett formellt självständigt affärsverk en nästan helig ko i Åboland och Åbo. Allt de gjorde beskrevs med superlativ och det som inte gick så bra noteras inte av media. Nu är tiden med Åbolands sjukhus förbi. Det återstår en byggnad i behov av renovering eller rivning och i byggnaden finns fortfarande vissa funktioner av ÅUCS verksamhet.
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts verkställande direktör Matti Bergendahls ställningstagande öppnar upp för nya lösningar i byggnaden där Åbolands sjukhus tidigare fanns. Den nuvarande verksamheten i byggnaden upprätthålls av ÅUCS, men sjukhuset kommer med stor sannolikhet att koncentrera all sin verksamhet till Kuppis. Frågan lyder: Vad händer efter det på Kaskisgatan 13?
Social- och hälsovårdsreformen kommer att skapa nya förvaltningsmodeller och nya arrangörer för social- och hälsovården i Finland. Social- och hälsovårdsreformen är en förvaltningsreform, inte en hälsoreform. Svaret på frågan hur vården kommer att bli bättre genom att man genomför en förvaltningsreform, har man inte ännu kunnat ge ett entydigt svar på.
Kortare köer, bättre kompetens och större helheter har nämnts som reformens fördelar. Den nuvarande regeringen har dock konstaterat att avsikten inte är att spara pengar. Man kan ju undra hur köerna blir kortare och kompetensen bättre om samma mängd personal jobbar i en ny förvaltningsorganisation. Vissa saker är svåra att förstå och det här är definitivt en sådan.
Det är dock bara att konstatera faktum, att en social- och hälsovårdsreform sannolikt är på väg och att det gäller att planera för en framtid med nya välfärdsområden som tar hand om social- och hälsovården och räddningsväsendet.
Vad betyder en ny förvaltningsmodell för hälsovården i Åboland och Åbo? Geografin gör Åboland utmanande och när man ännu kopplar in tvåspråkigheten i Åbo och behovet av service på svenska, kan man konstatera att utgångspunkten är delikat för den som gillar komplexa verksamhetsmodeller kryddade med lokalpolitiska önskemål.
För kommunerna är situationen besynnerlig. Kommunerna ska vara med och planera en verksamhetsmodell som de inte kommer att vara delaktiga i då reformen träder i kraft. Det är ändå viktigt att kommunerna har en central roll i planeringen, eftersom kunskapen finns i de nuvarande kommunerna.
Social- och hälsovården är redan i dag en svårgreppad förvaltningshelhet. Begreppsförvirring har rått redan länge. Få kan definiera innehållet i begreppen sjukhus, hälsocentral, hälsostation eller social- och hälsocentral. När man kopplar in äldrevården och andra helheter inom primärvården ökar svårighetsgraden. Då helheten med specialsjukvård och områden med specialvård kopplas in blir risken för missförstånd större än möjligheten att alla vet vad man talar om.
Diskussionen om arrangerandet av vården på två språk i Åboland och Åbo, till den del en sådan ens förekommit, har så här långt innehållit mera missförstånd än förstånd. Man vet inte vilka som är aktörer i sammanhanget och vad som i framtiden kommer att reglera verksamheten.
När man talar om Åbo och service på två språk i samma stycke är man redan inne på hal is. Service på två språk kan i Åbo i många sammanhang jämföras med en lyxvara. Det är inte vardag, men det finns ställen där man hittar den.
Är Kaskisgatan 13 lösningen på framtidens tvåspråkiga social- och hälsovård i Åbo och Åboland? I alla fall är det den bästa lösningen tills någon presenterar en bättre lösning.
Utan att känna till eventuella utredningar i frågan, talar mycket för att man i Åboland inklusive Åbo borde införa en trepunktsmodell, för att i framtiden garantera en tvåspråkig primärvård i regionen. Vem tar initiativet och formar Åbolands social- och hälsocentral med huvudsäte på Kaskisgatan 13 och med fullservice social- och hälsostationer i Pargas och på Kimitoön. Primärvården kunde byggas på med viktiga specialsjukvårdselement.
Vad krävs för att detta ska förverkligas? Den behövs en bra och välmotiverad plan, en beskrivning av behoven och resurser att åstadkomma ändamålsenliga lokaler. Sedan måste man bestämma vad som ska förverkligas av välfärdsområdet och vad någon annan kunde bidra med.
Tvåspråkigheten har ett antal trumfkort. En av dem är Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet. Vad kunde deras eventuella roll vara i en modernisering av Kaskisgatan 13? Svaret kunde man läsa i ÅU tidigare under veckan och det lyder: Ett 20-årigt hyresavtal med ett kommande välfärdsområde.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.