Finskan och svenskan trängs undan – nu bereds en ny nationalspråksstrategi
Allt fler finska företag går över till engelska i sin marknadsföring. Det här undergräver nationalspråkens ställning, skriver Justitieministeriet. Foto: Mikael Sjövall/SPT
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) öppnar seminariet genom att slå sig för bröstet.
— Det nuvarande regeringsprogrammet är det bästa möjliga ur ett språkligt perspektiv, säger hon.
Trots det gäller det att kontinuerligt se till att de statliga myndigheterna gör språkliga konsekvensbedömningar av sina beslut, inte minst inom vårdreformen, betonar Henriksson.
— De språkliga rättigheterna är en grundläggande rättighet. Vi måste värna om dem. Det är lätt hänt att de språkliga rättigheterna försvagas om man inte ständigt främjar dem, säger hon.
Den tidigare nationalspråksstrategin har redan åtta år på nacken. Enhetschef Corinna Tammenmaa på Justitieministeriet anser att det är svårt att bedöma vilken påverkan den förra strategin har haft på nationalspråkens ställning.
— Vi kan till exempel mäta hur många tjänstemän som har gått på kurs i svenska, men det är knepigare att mäta utbildningens effekt och hur den har förbättrat utbudet på svensk service vid ett ämbetsverk, säger Corinna Tammenmaa.
Den förra nationalspråksstrategin slog fast sammanlagt 48 åtgärder som skulle genomdrivas för att stärka nationalspråkens ställning. Till åtgärderna hörde bland annat nya riktlinjer för statsrådets översättningar, språkbad och digitala lösningar som främjar bägge språken.
Enhetschef Corinna Tammenmaa på Justitieministeriet är orolig över den tilltagande marginaliseringen av finskan och svenskan. Foto: Mikael Sjövall/SPT
Engelskan tränger undan nationalspråken
Uppdateringen av nationalspråksstrategin bereds av ledande tjänstemän på Justitieministeriet. Den nuvarande budgeten för arbetet är 200 000 euro per år.
— Vi hade ursprungligen räknat med att statsrådet skulle fatta sitt principbeslut om den nya nationalspråksstrategin innan årsskiftet, men coronakrisen har trasslat till alla tidtabeller så vi får se hur det hela avancerar, säger Tammenmaa.
Den nuvarande planen utlovar strategiska seminarier i augusti och september liksom en styrgrupp som ska tillsättas i höst.
— Svenskan håller tyvärr på att försvinna som förvaltningsspråk. Det här påverkar direkt den språkliga service som myndigheterna kan ge till svenskspråkiga, säger justitieminister Henriksson.
Trots att finskans ställning är fortsatt stark trängs den också undan i olika sfärer.
— Användningen av finskan har minskat framför allt inom affärslivet och i de vetenskapliga sammanhangen. Det är viktigt att värna om den finsk- och svenskspråkiga terminologin när många branscher internationaliseras, säger Henriksson.
Marginaliseringen av nationalspråken i affärslivet avancerar allt snabbare då många globala företag övergår till engelska på finskans och svenskans bekostnad, varnar Justitieministeriet.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) slår larm om att svenskan trängs undan i den offentliga förvaltningen.Foto: SPT
Wärtsilä frångår svenskan
Till exempel Wärtsilä gick på tisdagen ut med ett pressmeddelande där bolaget meddelade att man frångår svenskan i sin externa kommunikation och enbart rapporterar på finska och engelska i framtiden.
”Genom att avstå från svenskan som rapporteringsspråk är Wärtsiläs målsättning att säkra snabbhet och effektivitet i bolagets finansiella rapportering samt i publiceringsprocessen”, motiverar Wärtsilä sitt beslut.
— Nu när nationalspråksstrategin uppdateras ska vi ta reda på hur utmaningarna för de språkliga rättigheterna har förändrats i ett allt mer internationaliserat och digitaliserat Finland, säger Henriksson.
Strategiarbetet tog en tjuvstart redan i slutet av maj när Justitieministeriet lanserade en så kallad idéstorm för att få respons på nationalspråksstrategins utformning och dess konkreta innehåll. Sammanlagt 929 personer har hittills gett respons på webben. Cirka en tredjedel av svaren är på svenska.
— Många av dem som har svarat hoppas att den nya nationalspråksstrategin skulle kunna anpassas och justeras kontinuerligt i takt med att nya behov och hotbilder uppstår, säger vd Janne Jauhiainen på bolaget Fountainpark som svarar för idéstormen på webben.
Seminariets deltagare delade upp sig i åtta olika arbetsgrupper som föreslog över 100 praktiska åtgärder. Förslagen tog bland annat fasta på tillgång på service på det egna modersmålet i kontakten med myndigheter, bättre digitala översättningsverktyg, effektiverad språkundervisning, attitydfostran och skärpta krav på att ge ut vetenskapliga artiklar på finska eller svenska vid högskolorna.
Plock ur idéstormen
”Statliga tjänster ska inte lanseras innan båda språkversioner är i skick. ’Vi hann inte’ eller ’Det saknades resurser’ för utebliven digital information på svenska ska inte tillåtas.”
”Jag vill att man skulle kunna använda finska och svenska parallellt i sociala situationer utan att göra ett stort nummer av det språk som talas.”
”Nationalspråken ska fungera inom alla områden. Som samhälle måste vi se till att ta hand om våra egna språk, för ingen annan gör det för oss.”
”Experter på finska måste samarbeta för att utarbeta finskspråkig terminologi. De finskspråkiga universiteten, yrkeshögskolorna och Institutet för de inhemska språken är i en nyckelställning.”
Så framskrider processen med nationalspråksstrategin
Ett inledande seminarium ordnades den 16 juni.
Strategiska dialoger och seminarier ska ordnas i augusti och september.
En styrgrupp tillsätts under hösten.
Statsrådet fattar ett principbeslut om strategin.
Åtgärderna förverkligas enligt ett handlingsprogram.
Budgeten för att bereda och verkställa den nya nationalspråksstrategin är 200 000 euro per år
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.