Finska toppjuniorer lärde sig åka i Hirvensalobacken – "Det finns positiva sidor med korta backar"
Silja Koskinen och Felix Maksimow. Foto: Fredrik Häggman
Toppen på Hirvensalobacken höjer sig bara 51 meter över havet och vintervädret i Åboregionen är notoriskt instabilt. Trots det har Åboföreningen Turun Slalomseura flera juniorer i finsk toppklass.
Två av föreningens senaste framtidshopp är Åboborna Silja Koskinen, 15, och Felix Maksimow, 12. Koskinen blev fyrdubbel finsk mästare i våras – i störtlopp, super-G, alpin kombination och favoritgrenen storslalom. I den femte disciplinen, slalom, blev det brons trots att Koskinen missade en port och var tvungen att stanna, klättra tillbaka och ta porten på nytt.
Maksimow som är född två år senare fick en utomordentlig start på säsongen. 12-åringen tävlar för första gången i klassen P14, mot ett år äldre pojkar. Säsongen öppnades med ett guld och ett silver i slalom samt ett brons i storslalom under Audi Alpine Ski Tour i Ruka.
Det som båda har gemensamt är att de tog sina första skidsvängar i Hirvensalobacken – Maksimow i fyraårsåldern och Koskinen redan två och ett halvt år gammal. Tävlingsåkandet började de med några år senare.
– Jag tränar ungefär två gånger per dag, om man räknar med fysikträningen. Jag har ingen särskild orsak till att jag vill satsa, förutom att det är kul att utmana sig själv blir bättre. Jag tycker bara det är så kul att glida nerför backen, säger Koskinen.
– Jag gillar att det är så varierande och går fort, berättar Maksimow som säger sig vara intresserad av extrema sporter i allmänhet – utöver skidåkningen sysslar han också med klättring. Huvudgrenen är ändå alpinåkning, och drömmen att någon gång i framtiden åka i världscupen.
”Det finns positiva sidor med att backarna är korta”
Hirvensalobacken är ju liten och väderförhållandena i Åbo osäkra. Räcker förhållandena här till för att bli en åkare i toppklass?
– Det finns positiva sidor med att backarna är korta. I Ruka till exempel hinner man med fem åk på samma tid som man hinner med 25 här. Man repeterar åken mycket mer här och på det viset tycker jag inte att den låga fallhöjden är till nackdel, säger Maksimow och får stöd av Koskinen:
– Backarna är väldigt bra för nybörjare, passligt branta. Det är ju också så att många av Finlands bästa skidåkare kommer från södra Finland. Granibacken är till exempel inte större än den här och ändå är Grankulla IFK Finlands största alpinåkningsförening.
Trots att Hirvensalobacken duger för nybörjare är både Koskinen och Maksimow i den åldern att en elitsatsning kräver resor till Lappland eller utlandet. Sammanlagt blir det ett tiotal veckor på skidresa för Maksimow och ännu fler för Koskinen.
Eftersom de inte har några jämnåriga i TuSla som satsar på samma sätt deltar de i läger tillsammans med andra föreningar. Maksimow tränar med Grankulla IFK och Koskinen med Tahko Talent team.
Hur går det att kombinera skidåkningen med skolan?
– Det går bra. Jag läser själv under tiden, och under lägren är en av tränarna lärare och kan hjälpa till, säger Maksimow.
– Överraskande nog har mina betyg inte påverkats alls, säger Koskinen med ett skratt.
– Jag skulle inte byta ut skidåkningen mot något annat.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.