Finnwatch synade finländska företag – också här används soja från skövlade områden i Brasilien

I Brasilien skövlas skog på löpande band för att möjliggöra att bland annat finländska livsmedelsproducenter ska kunna leverera kött till ett så förmånligt pris som möjligt. Boskapen matas med brasiliansk soja som har ett trevligt inköpspris, men en dystrare produktionsbakgrund.
Intresseorganisationen Finnwatch har granskat hur väl finländska företag utreder ursprunget för den soja de köper in. Den färska rapport som organisationen publicerade på måndagen bekräftar att många företag aktivt strävar mot mer ansvarsfullhet, men än finns rum för förbättring.
Av de 12 granskade företagen uppger enbart Lantmännen Agro att de inte använder någon brasiliansk soja i sin foderproduktion, men detta gäller dock endast det finska företaget och inte hela koncernen. Pouttu köper inte direkt in råvaror med brasilianskt ursprung, men reder heller inte alls ut ursprunget för det kött som köps av såväl inhemska som europeiska köttleverantörer. För majoriteten av företagen gäller ändå att brasiliansk soja används i varierande mängd för att föda upp såväl svin som höns.
— Företagen har stannat kvar vid vad som räckte för några år sedan, alltså att förlita sig på olika certifieringar. Läget i Brasilien är i dag så akut att det inte räcker, säger Finnwatch verksamhetsledare Sonja Finér.
Finnwatchs råd till företagen är att börja kräva av leverantörer att de undertecknar det nya GTC-avtalet som man för tillfället förhandlar om i Brasilien. Rådet till konsumenterna är att oftare fylla tallriken med växtbaserat protein i stället för kött, och då man äter kött välja ansvarsfullt producerat sådant.
Företag förlitar sig på certifieringar
Rapporten bekräftar att de finländska företagen är medvetna om problemet kring den brasilianska sojan.
De strävar i regel efter att i stället köpa in soja från Nordamerika och Europa. Då brasiliansk soja används är den hos de flesta antingen RTRS- eller ProTerra-certifierad, vilket innebär att olika ansvarsaspekter har beaktats.
Enligt Finnwatch hör exempelvis RTRS till de mest ambitiösa certifieringarna vad gäller skyddandet av skogen. ProTerra-certifieringen är enligt Finnwatch ännu striktare vad gäller skogsskövling, men beträffande övriga miljöaspekter tar RTRS ledningen.
Finér poängterar ändå att företagen hade haft möjlighet att satsa mer på ansvarsfullheten. Exempelvis är det möjligt att utreda hela produktionskedjan för ProTerra-certifierad soja, men inget av de företag som använde sådan soja hade valt att göra detta.
”Inte 2000-tal att tiga om uppgifter”
Ett företag som sticker ut i granskningen är Nordic Soya, ett finländskt företag som producerar växtprotein.
Nordic Soya var det enda av de granskade företagen som valde att inte besvara Finnwatch fråga om varifrån deras råvaror härstammar. Orsaken som uppgavs var att det handlar om uppgifter som är affärshemliga.
— Det är verkligen inte 2000-tal att låta bli att uppge vem som är leverantör, då företaget ändå går ut med att de satsar på ansvarsfull produktion av växtprotein. I dag förväntas mer öppenhet, säger Finér.
Företagets vd Veli-Matti Reunasalo säger till SPT att frågan inte är så svartvit som rapporten antyder. Dels beror deras beslut på affärshemligheter, dels också på att det inte alltid är möjligt att med säkerhet säga varifrån produkter härstammar.
— I rapporten har en komplex fråga förenklats ordentligt. Då vi köper råvaror från Europa så uppger leverantören inte alltid varifrån råvaran kommer. Vi vet att största delen av våra sojaråvaror köps från Europa, men ytterligare information om varans ursprung ges inte.
Reunasalo säger att företag måste förlita sig på de redskap som finns till hands, och då är det certifieringar som gäller.
— Med rent samvete kan jag säga att vi arbetar ansvarsfullt och alltid säljer soja med någon form av certifiering.
Han betonar också vikten av att använda sig av soja som producerats i Europa eller Nordamerika, men återigen är frågan enligt honom komplex då det är svårt att vara hundra procent säker på var sojan producerats om leverantörerna inte uppger det.
Nytt avtal för att skydda skogen
Finér understryker att Finnwatch budskap inte är att man borde förbjuda alla inköp av brasiliansk soja.
— Vårt budskap är snarare att den soja som köps ska vara ansvarsfullt producerad, och inga skogar ska ha behövt ryka för att frigöra odlingsmarker.
Finländska företag bör enligt henne se till att kräva att leverantörer ger sitt stöd för GTC-avtalet, ett avtal som ursprungligen skulle träda i kraft i början av 2020 och vars mål är att skydda den hotade skogen i Cerradon i Brasilien.
— Avtalet som skulle ha varit i kraft i snart ett år finns ännu inte, eftersom såväl brasilianska som internationella företag backade i sista minuten, säger Finér.
En del utländska företag har nu valt att skriva under avtalet, bland annat Caramuru, Imcopa och Selecta.
— Nu behövs att även finländska företag pressar på så att avtalet blir verklighet.
Sofia Westerholm/SPT
Orsaken till allt det onda, svält, folkvandringar, klimatförändring etc är jordens ständigt
ökande befolkning. Om samma trend fortsätter, slutar det med total katastrof.
Människan är kapabel att förstöra planeten Tellus många gånger om, och har redan
delvis förstört, men för ”kort i rocken” att återställa det som en gång varit…
Det är ganska långsökt och onödigt att sedan utpeka någon enskild aktör i Finland,
i synnerhet då vårt lands totala utsläpp utgör ca: 0,1%, alltså 1 promille av de globala
utsläppen. Fastän vi ”släcker lampan” i Finland, återstår tyvärr 99,9% eller 999 promille,
beklagligt men sant…
Nonnih…!
Voisikohan nämä syyllistävät rapsat loppua – Kiitos informastiosta, mutta jokainen ostaa ja syö mitä huvittaa ja mihin on varaa.
Suomi on vapaa maa eikä Pohjois-Korea jossa valtio tai joku puolue määrää mitä kukakin syö.
Menkää muualle, vaikka Pohjois-Koreaan, saarnaamaan juustonsiivujen hiilijalanjäljistä.
Kaikkea kohtuudella ja tasapuolisesti on paras. Geenimuunnellusta soijasta ei enää päästä eroon missään, se on jo risteytynyt joka puolella maailmaa tavis-soijan kanssa.
Ainoa tapa ilmastonmuutoksen ja ravinnon sekä puhtaitten luonnonvarojen/antimien riittävyyteen on maailman väestökehityksen reipas hillintä – kaikki muu on jokseenkin tilapäistä kikkailua.
Kalle Förbom
Kivis, Nagu