Finlandssvenskarna värderar statsministerns agerande mer kritiskt jämfört med förra året – forskare: Det är sunt att man börjar ifrågasätta
Finlandssvenskarna ger inte längre statsminister Sanna Marin (SDP) och statsrådet lika högt betyg för sitt agerande under coronaepidemin som för ett år sedan.
Det framkommer i den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern som publicerade sina senaste resultat på måndagen. Analysen baseras också på en enkät som genomfördes i mars-april 2020. Analysen visar hur åsikterna kring myndigheternas agerande i anslutning till epidemin har förändrats under året.
Sunt med kritik
Forskare Marina Lindell vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi har sammanställt resultaten. Lindell säger att det är rätt förväntat att stödet för statsministern och regeringen sjunker efter en tid.
— När kriser flammar upp sluter man upp bakom sina ledare. Stödet för regeringen var jättehögt för ett år sedan. Det är sunt att man senare börjar ifrågasätta, säger Lindell.
Enligt undersökningen har ändå Institutet för hälsa och välfärd fått högre betyg än i fjol. Lindell säger att institutet som expertorganisation inte behöver ta något politiskt ansvar och det kan vara orsaken till det goda betyget.
Sämst betyg får familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) som fått kritik också under året för sin kommunikation kring epidemin. Lindell påminner ändå om att det var första gången som Kiurus stöd mättes, vilket gör resultatet omöjligt att jämföra.
Lindell konstaterar ändå att stödet för de ansvariga aktörerna fortsättningsvis är högt.
Stödet för restriktionerna sjunker
Barometern visar också att stödet för de åtgärder som regeringen vidtagit eller kan vidta har sjunkit sedan april i fjol. Minst är stödet för att begränsa barns och ungas hobby- och fritidsaktiviteter, att stänga skolor och att införa utegångsförbud. Stödet är störst för stängningen av nattklubbar och pubar och stängningen av landsgränserna.
— Man förstår att stödet för åtgärderna sjunker eftersom vi har levt med den här pandemin så länge och folk har blivit coronatrötta, säger Lindell.
Hon säger också att vi dessutom har lärt oss under året hur sjukdomen fungerar, vilket har gjort att människor inte längre är lika rädda som i början av epidemin. Barometern visar också att finlandssvenskarna inte är speciellt oroliga för sin egen hälsa på grund av epidemin. Desto mer oroliga är de för sina närståendes hälsa.
Statsrådets kansli/SPTDet som överraskade Lindell var att barometern uppvisade ett mycket svalare stöd för ett utegångsförbud än vad andra undersökningar visat. Barometern visar ett stöd på 50 procent och inte en överväldigande majoritet på cirka 70-80 procent som andra undersökningar.
Enligt Lindell kan det eventuellt förklaras med vem man tillfrågat och regionalt urval.
— Vi hade med Österbotten och Åland. Där ser man kanske inte nyttan med ett utegångsförbud, eftersom man inte bor speciellt tätt.
Unga värre drabbade
Enligt undersökningen har 1 procent av de tillfrågade insjuknat i covid-19. Betydligt fler har ändå drabbats av andra negativa hälsoeffekter till följd av pandemin.
22 procent uppger att deras psykiska hälsa har försämrats. Men bland personer i åldern 18-29 år uppger hela 53 procent att deras psykiska hälsa har försämrats. Dessutom anser i medeltal 21 procent att deras fysiska hälsa har försämrats. Även här är andelen större bland de unga, 35 procent.
Det är allmänt känt att unga har drabbats värre av epidemin, men Lindell säger att hon ändå förvånas över att varannan ung person upplever att deras psykiska hälsa har förvärrats.
— Även om de äldre har levt i karantänsliknande förhållanden har deras liv kanske inte förändrats lika mycket som de ungas. Unga går med ständigt dåligt samvete då de vill beakta restriktionerna, men samtidigt fortsätta leva sitt liv, säger Lindell.
Överens om kommunalvalet
Barometern visar också att hela 85 procent av finlandssvenskarna anser att det var rätt beslut att skjuta upp kommunalvalet till den 13 juni i stället för att förrätta det den 18 april.
En majoritet av finlandssvenskarna uppger även att de kommer ta coronavaccinet när det erbjuds. 11 procent har fortfarande inte bestämt sig. 3 procent uppger att de inte kommer att vaccinera sig.
Enkäten besvarades mellan den 29 mars och den 11 april. Nästan 3 000 personer svarade på undersökningen.
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.