Förflytta dig till innehållet

Finlandssvenskar föder färre barn – ändå bättre situation än i Finland överlag

På bilden syns babyfötter.

På vissa svenskspråkiga orter skaffar man fler barn än i Finland överlag. Enligt forskningsprofessor Mika Gissler är inställningen till invandring också mer öppen. Foto: Catariina Salo/SPT


Länge trodde forskarna att den nordiska välfärdsstaten är immun mot den sjunkande nativiteten som tidigare har synats i Sydeuropa.
— I vissa svenskspråkiga områden är fertiliteten hög, men överallt i Finland föds färre än 2,1 barn per kvinna, säger forskningsprofessor Mika Gissler vid Institutet för Hälsa och välfärd, THL.

Statistiskt räknar man med att befolkningen hålls konstant om kvinnorna i medeltal föder 2,1 barn. Utan invandring så minskar befolkningen om det föds färre barn än så.
Födslarna minskar bland svenskspråkiga, men inte fullt lika kraftigt som i Finland överlag.
— På finlandssvenskt håll är fertiliteten ganska hög och attityderna mot invandring har varit ganska positiva. Problemen är inte fullt lika stora i södra och västra Finland, som i norr och öst, där det redan i dag går sämre ekonomiskt.
I landskapet Österbotten föder kvinnorna flest barn och till exempel i Larsmo är fertiliteten hög. I stora städer som till exempel Helsingfors och Åbo föds däremot relativt få barn per kvinna.
— Många kommer till städerna för att studera och skaffar inte barn under studietiden.

Nordisk välfärd ingen lösning

Under recessioner tenderar antalet födslar öka och enligt Gissler var det väntat att det skulle födas fler barn efter finanskrisen. Då skaffade många barn som hade skjutit upp det under högkonjunkturen. Nu är situationen en annan.
— Det har varit en överraskning att nativiteten bara har fortsatt sjunka sedan 2010. Jag har hela tiden tänkt mig att nativiteten någon gång måste gå uppåt igen eftersom den har sjunkit så lågt.
Enligt de senaste siffrorna beräknas det födas endast 1,4 barn per kvinna i Finland. Det är det lägsta talet i Norden.
— Vi ser samma fenomen i alla nordiska länder, i synnerhet i Norge som är nere i 1,6 barn per kvinna.
Enligt Gissler ser orsaken ut att vara kulturell. I Tyskland och i Sydeuropa har fenomenet synts redan länge, medan nordborna valde att både göra karriär och att skaffa barn.
— Vi trodde att den nordiska välfärdsstaten var immun mot den sjunkande nativiteten, eftersom barnfamiljer får mycket stöd och många tjänster är så gott som gratis för dem som skaffar barn. Men i dag väljer allt fler att satsa på yrke och fritid i stället.

Personligt beslut

Förändringen påverkar hela samhället, enligt Gissler. Bland annat krävs det färre daghem och skolor, medan en äldre befolkning kräver mer omsorg och vård.
— Ser man på den offentliga sektorns ekonomi så kommer det att finnas färre skattebetalare om 25 år om inte invandringen ökar betydligt.
Efter att ha fyllt trettio blir det allt svårare för kvinnor att få barn. Trots att det finns fertilitetsbehandlingar så hjälper det inte alla.
— Var och en har rätt att bestämma att de inte vill ha barn och också att ändra åsikt. Men om man skjuter på det för mycket så finns det risk för att man inte kan få barn, så det är viktigt att tänka på det i ett tillräckligt tidigt skede, säger Gissler.
Erik Sandström/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter