Finlandssvenska elever presterar med ett viktigt trendbrott bland Finlands dåliga Pisa-resultat
Finlandssvenska elever klarade sig marginellt bättre än finskspråkiga i den senaste Pisa-undersökningen, som visar att finländska elevers kunskaper inom matematik, läskunnighet och naturvetenskaper minskat.
Elevernas kunnande har minskat speciellt mycket inom matematik och naturvetenskaper sedan toppåret 2006.
Pisa-resultaten visar inte allt
Sarlinska skolans rektor Christa Andersson i Pargas anser att det är bra med olika typer av utvärderingar, men att man inte ska stirra sig blind på resultaten.
– Pisa-resultaten öppnar alltid nödvändiga diskussioner om utbildning bland både undervisare och beslutfattare. Det är ändå viktigt att fundera om Pisa-undersökningarna mäter det vi verkligen anser vara viktigt i skolan. Eventuellt kunde även uttrycks- och innovationsförmåga mätas, eftersom de är ytterst viktiga i arbetslivet, säger Andersson.
Sarlinska skolans Nina Aspegrén utsågs tidigare i år till årets lärare av Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen.
– Undervisningen ska inte styras till att endast få bra Pisa-resultat. Ur matematiksynvinkel är det inte bra då eleverna endast strävar efter resultatet utan att veta varför de gör som de gör. Undervisningen ska sträva efter att skapa hållbara inlärningsmönster. Då eleverna har mera kul vill de också lära sig mera, säger Aspegrén.
Arkiv / Malin JohanssonUndervisningsmetoder under förstoringsglaset
Nuförtiden har läroplanerna i allt högre grad krävt självständighet av eleverna, och att lärarna tar en mer handledande roll. Andersson och Aspegrén anser båda att det behövs varierande undervisningsmetoder i dagens skola.
– För många elever tar det mera tid att lära sig ett självständigt arbetssätt. Katedermetoden fungerar för alla elever oberoende av hurdan inlärare man är. Jag anser att en anpassad blandning av olika undervisningsmetoder är bäst, säger Andersson.
– Det är farligt att endast ha en inlärningsmetod eftersom eleverna kan vara så olika. Det finns inget som passar alla, men något passar alltid någon, säger Aspegrén.
Pisa-undersökningen utvärderar 15-åriga elevers kunskaper i matematik, naturvetenskaper och läsförståelse. Undersökningens fokusområde byts i samband med varje undersökning. I år låg fokusen på matematik.
Försämring i mer måttlig takt
Enligt årets resultat presterar svenskspråkiga elever bättre i matematik än finskspråkiga elever. Dessutom fick finlandssvenska eleverna högre poäng i naturvetenskap och ligger på samma nivå i läskunnighet som finskspråkiga elever.
Trots att det låter imponerande, så handlar det i matematiken och läskunnigheten egentligen om att finlandssvenska elevers kunskaper blivit sämre i en mer måttlig takt än på finskspråkigt håll.
Finlandssvenskarna har däremot förbättrat sina resultat i naturvetenskaperna jämfört med den förra undersökningen från 2018.
Det är väldigt svårt att säga vad detta beror på, inte minst på grund av att det handlar om så marginella skillnader.
Bland OECD-länderna är Finland ännu över genomsnittet, men inte längre i topp så som förr, utan på 17:e plats i helhetstabellen.
Regeringen reagerar
Den nedåtgående trenden är överlag den samma i omvärlden. Orsakerna till de försämrade kunskaperna i majoriteten av OECD-länderna är många, men bland dem är gemensamma faktorn coronapandemin.
I regeringens pressmeddelande om Pisa-resultaten anser undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) att coronapandemin inverkat negativt på åldersklassens välbefinnande och studiemotivation.
Pressbild / Statsrådet
– Distansundervisningen var utmanande i synnerhet för elever som behövde stöd och elever som hör till språkliga minoriteter, samt för elever som inte fick stöd för lärandet av föräldrarna, säger Henriksson i pressmeddelandet.
Enligt den senaste undersökningens resultat anses var fjärde elev i Finland ha svaga kunskaper i matematik. Det är avsevärt mycket jämfört med de sju procent som samma mätning gav i början av 2000-talet.
Förnyelser och satsningar
Regeringen har i samband med undersökningens resultat meddelat att de vill förnya undervisningsstrukturerna, med målet att stärka elevers grundläggande färdigheter.
Förnyelsen innebär bland annat extra timmar i modersmål och matematik i årskurserna 1–6 och 200 miljoner euros satsning under mandatperioden.
Ändringarna träder i kraft i grundskolorna i augusti 2025.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.