Finlands utrikeshandel får inte köra på coronagrundet
En skadad isboj guppar på havet. Den borde Amorella ha tagit på styrbords sida. Det är ändå ingen idé att just nu grubbla över orsakerna till grundstötningen, särskilt som Amorella fortfarande ligger på mjuk lerbotten söder om Järsö.
Vi kan räkna med vi snart ändå kommer att få se fakta, i det fall det exempelvis handlar om något konkret som ett tekniskt fel. Olycksutredningscentralen brukar vara bra på att informera om sådant som framkommer. Den kompletta rapporten kommer först nästa år.
I stället kan vi glädja oss över att olyckan inte skedde i hård sjögång. Det är trots att de hårda vindarnas säsong och bara några dagar sedan Aila-stormen passerade.
I stormiga förhållanden kunde Amorella kanske inte ha strandats på en lika bra plats där den nu är parkerad.
En annan ”god” sak är att coronaläget minimerat antalet resenärer ombord. Nu var de bara cirka tvåhundra, då fartyget kan ta över tvåtusen passagerare.
Man vill inte ens gissa sig till hur länge det hade tagit att evakuera dem. Hade det ens gått att fortsätta operationen efter att mörkret fallit på? Riskerna för olyckor i samband med en evakuering ökar snabbt då en operation drar ut på tiden.
Det finns ytterligare ett element som är värt att notera. Nu kunde rederiet omgående sätta in Gabriella på rutten. Fartyget har tidigare trafikerat Helsingfors-Tallinn tre gånger i veckan.
I ett normalläge, med orubbade frakt- och passagerarströmmar, hade det här kanske inte varit möjligt. Nu hade rederiet ett fartyg vars kapacitet inte utnyttjades till fullo, och som därför kunde flyttas till en denna viktigare rutt på kort varsel.
Amorellas grundstötning och alla olägenheter det förorsakar transportbolag och passagerare kan beskrivas som överkomliga, i det stora hela. Visst, det finns många som undrar hur de ska få hem sin bil och sitt bagage – och kanske också hemnycklarna blev kvar på båten. Kort resa, mycket krångel.
Likaså finns det flera företag där man nu undrar när och hur de ska få sin last ut på vägen igen. Ombord finns säkert också långtradare med kylsläp som innehåller livsmedel med bäst före-datum. Det kostar pengar också varje dag som fordonen står.
Det stora pusslet handlar ändå om kommunikationer, Finlands kontakter till det övriga Europa och hur viktiga också Stockholms- och Tallinnbåtarna är.
Marknadsföringen av kryssningsfartygen fokuserar på upplevelser och avkoppling – det utlovas musik, mat, show och pittoreska stadsmiljöer. Passagerarna är nödvändiga för rederiernas ekonomi, men samtidigt är det lätt att glömma fartygens viktiga roll för frakt och Finlands försörjningsberedskap.
Det är därför Försörjningsberedskapscentralen under perioden mars-juni stödde rederierna med 45 miljoner euro. I höst är det Transport- och kommunikationsverket som fattar de beslut som avgör vilka fartyg som hålls i trafik.
Risken är att Finlands försörjningsberedskap naggas i kanterna på sikt om passagerarna uteblir. När det behövs pengar i kassan kan tröskeln att sälja fartyg vara ett alternativ.
Vad händer med exempelvis Viking Lines Mariella? Fartyget anlöpte i augusti Landskrona i södra Sverige, där hon dockades för två veckor. Samtidigt kom beskedet att fartyget låg ut till försäljning.
– Alla fartyg är till salu, om priset är det rätta, sade Viking Lines vd Jan Hanses till Talouselämä (10.9).
Nu ligger Mariella i Mariehamn igen, så ännu har ingen köpare hittats. Ändå skulle det vara ett helt logiskt drag att sälja fartyget och minimera kostnaderna tills marknaden svänger och splitternya Viking Glory styr in på Östersjön.
Betydelsen av hur många kölar det finns är hur som helst inte av ringa betydelse. Nästan 90 procent av Finlands export och import sker sjövägen.
Ro-pax-fartygen, det vill säga bilfärjorna som är avsedda för många passagerare och fordon, sköter över 60 procent av den totalt finländska styckegodsexporten.
Det är därför som Amorellas grundstötning väcker viktiga frågor om vår försörjningsberedskap. Sverigebåtarna handlar inte om att erbjuda glada turister en chans att uppleva vackra Stockholm och shoppa loss, utan rutten handlar om en viktig livsnerv för hela den finländska välfärden.
Vad händer om passagerartrafiken inte återhämtar sig? Vad händer om rederierna tvingas göra sig av med fartyg? Vilka är effekterna på Finlands handel med omvärlden? Coronakrisen handlar om mer än att skjuta till stöd under en vår och höst.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.