Finlands svenska lärarförbund vill inte se märkbar ökning av distansundervisningen
Fem procent av kandidaterna som besvarade lärarfackets valenkät vill öka mängden distansundervisning i den grundläggande utbildningen
– Distansundervisning får inte bli det nya normala, säger Inger Damlin, ordförande på Finlands svenska lärarförbund.
När skolåret nu lider mot sitt slut riktar Finlands svenska lärarförbund (FSL) blicken mot nya utmaningar och hur den digitala utvecklingen inom utbildningssektorn ska förvaltas i framtiden.
— Det är helt uppenbart att distansundervisning skapar ojämlikhet bland eleverna. Att undervisa på distans och att undervisa i ett klassrum är helt olika saker, säger Damlin.
Att undervisningen ägt rum på distans har varit nödvändigt men medfört problem enligt FSL.
— Det har varit slitsamt för personalen. Många lärare har tvingats ta på sig nya arbetsuppgifter som inte hör till läraryrket, utan att ha kompetens för sådant. Dessutom har arbetsdagarna blivit längre. Arbetet har kommit in i vardagsrummet på ett helt annat vis än tidigare.
— Eftersom elevvården blev mer svårtillgänglig och psykisk ohälsa inte försvann har lärarna tvingats ta på sig också den rollen i större utsträckning än tidigare, säger Damlin.
Distansskolan leder till ojämlikhet
Enligt FSL har distansundervisningen lett till kunskapsluckor och ökad ojämlikhet.Samtidigt har distansundervisningen ökat de digitala kunskaperna hos undervisningspersonal, elever och studerande.
— Undantagsarrangemangen i skolan har ökat ojämlikheten. Skolan ska vara mer än bara undervisning. Skolan ska också vara en trygg plats för barn och unga, säger Damlin.
— När man undervisar i ett klassrum kan man följa med och läraren märker i vilket moment en elevs fokus glider i väg. Det ser man inte på samma sätt via skärmen. Eleverna förutsätts kommunicera på ett helt annat vis. De måste till exempel själv säga till om de inte hänger med. Sedan är det klart att vissa elever med till exempel prestationsångest kan ha dragit nytta av distansundervisningen.
Antalet elever och studerande som behöver stöd under sin skolgång ökar hela tiden. Den gruppen har kommit i kläm under långa perioder av undervisning via skärm. Att studera på distans förutsätter till exempel en god studiemotivation, vilket inte är en självklarhet för alla.
— Att som lärare undervisa på distans kräver dessutom annorlunda planering, handledning och bedömning. Grupparbete och differentiering på distans är en helt annan femma än i närundervisningen, säger Damlin.
— Skolsystemet lyckas allt sämre med att jämna olikheter i samhället. Distansundervisningen är därför inget vi bör bygga vidare på. Samtidigt har lärarna lärt sig att behärska digitala moment inom undervisningen och när det lämpar sig att använda dem så vi ska absolut ta den erfarenheten till vara, säger Damlin.
I lärarfacket OAJ:s valkompass inför kommunalvalet uppgav 5 procent av de 8 500 kandidater som svarat, att de vill öka på mängden distansundervisning inom den grundläggande utbildningen.
Rico Liljedahl/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.