Finlands öar kartläggs och dokumenteras i två nya projekt av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi
Även om Finland är ett av de länder med flest öar i världen, saknas det en genomgående beskrivning och dokumentation av den övärld som parallellt existerar med det finländska fastlandet.
För att åtgärda bristen arbetar Skärgårdsintitutet, som hör till Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi (CLL), med två nya projekt.
Finland har över 500 öar med heltidsbosättning, nästan 20 000 öar med deltidsbosättning utan fast vägförbindelse och uppskattningsvis kring 2 000 som är bebodda eller har varit bebodda någon gång efter år 1900.
Digital öatlas
Som det första steget i processen lanserades i dag en digital öatlas över öar i Finland. Den kommer att uppdateras kontinuerligt, men i nuläget finns det över 90 öar och ungefär 100 artiklar tillgängliga digitalt i Skärgårdsinstitutets öatlas.
Natalie SkogmanÖatlasen har skapats utgående från de tusentals artiklar som under de 50 senaste åren skrivits i tidskriften Skärgård, som ges ut av Skärgårdsintitutet. Arbetet inleddes av Matilda Londen innan Frederika Haikkola tog över rodret denna sommar.
Öatlasen, som förverkligas med understöd av Svenska kulturfonden, hittar man genom att klicka här. På kartan har Finlands öområden delats in i åtta stycken enligt olika färg. Genom att klicka på markeringarna kommer man via en länk till artikeln eller artiklarna som gäller ön i fråga.
Nytt bokprojekt ska bli ”öbibel” av Finlands öar
Samtidigt inleds ett bokprojekt om Finlands öar i samarbete med den svenska läkaren, författaren och önestorn Anders Källgård. Källgård kallar sig själv för en nesofil, det vill säga en vän av öar, och har publicerat tiotals böcker om öar runtom Norden och världen.
När Källgård började skriva på boken ”Sveriges öar” kollade han hur många öar Sverige har via statistikdatabasen, som uppgav att det finns 220 000 öar.
– Han konstaterade att en sådan mängd kan han inte skriva om. Då kollade han i stället med EU, som uppgav att Sverige har 24 öar. Det visar på omfånget och utmaningen med att räkna öar. Allt handlar egentligen om definition. Snabbt insåg han att han behöver sätta en egen definition på bebodda öar, som boken handlar om, säger Skärgårdsinstitutets Pia Prost.
Prost agerar huvudredaktör tillsammans med Källgård när boken om Finlands öar ska sammanställas.
Natalie Skogman– Statistiken och kommunernas uppgifter behöver alltså inte nödvändigtvis stämma. Därför väntas också projektet bli långvarigt och inte klart inom de närmsta åren. Vi måste själva rota efter och samla in informationen, och då är det skärgårdsborna och inte kommunerna vi behöver fråga, säger Prost.
Öbor, ökunskap och akvarellmålare efterlyses
Boken kommer att omfatta alla öar som saknar fast landsförbindelse, öar som haft bosättning efter år 1900 såväl som havs- och sötvattensöar.
– Därför efterlyser vi nu alla med kunskap om Finlands skärgårdsområden. Vi vill involvera både dem och öbor i bokprojektet. Alla som bidrar med sin hjälp och material kommer även att omnämnas i boken, om de så vill, säger Prost.
Boken kommer alltså att ha samma upplägg som Källgårds övriga böcker om Nordens öar. I Källgårds böcker finns det även akvarellmålningar av öarna.
– Källgård konstaterade själv att fotografier tenderar att snabbare bli gamla medan illustrationer, och i det här fallet akvareller, lever längre. Därför efterlyser vi också en akvarellmålare för den här boken, säger Prost.
Boken om Finlands öar kommer att fungera som en omfattande uppslagsbok, öguide och reseskildring. Den kommer att innehålla dokumentation av öarnas historik, information så som befolkningsmängd, ölivet ur öbornas eget perspektiv, kulturhistoria och naturtillgänglighet.
Via ett formulär på länken abo.fi/finlandsoar kan man bidra med sin ökunskap.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.