Förflytta dig till innehållet

Finlands lapptäcke av skogstyper räcker inte för att skydda utrotningshotade arter

Mikael Heinrichs
en hög med stockar vid en väg
Biologisk mångfald beaktas alltmer inom skogsbruket. Sitras expert Timo Lehesvirta ser ändå en risk för att strategierna om skogen som kolsänka kör över mångfalden då framtidens skogsbruk planeras.

Det är dags att sluta beklaga sig över gårdagens misstag och kavla upp ärmarna för att förbättra skogens mångfald, enligt Juha Marttila som är ordförande för Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.

På fredagen ordnade MTK och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC ett seminarium om den biologiska mångfalden i skogarna och Marttila var en av talarna.

– Största delen av Finlands utrotningshotade arter bor i skogarna. Det är på sätt och vis logiskt eftersom det finns så mycket skog i Finland, säger Marttila.

Det finns 600 000 skogsägare i Finland. Därför är Finland som ett lapptäcke av relativt små områden med olika slags skog som används och vårdas på olika sätt.

– Det kan ses som ett problem med tanke på effektiviteten, men med tanke på mångfalden är det en rikedom.

Skogsområden måste stödja varandra

Mai Suominen, skogsexpert vid WWF Finland, målar upp en väldigt annorlunda bild. De skyddade skogarna är för få och för små, medan små områden av olika typer av skog inte stöder varandra.

– En fågel kan flyga från ett område till ett annat, men till exempel svampar behöver vissa typer av dött trä för att sprida sig, säger Suominen.

Det behövs alltså stora områden med liknande skogstyper och klart mera dött trä också i ekonomiskogarna. Framför allt efterlyser Suominen samarbete i områden som omger skyddad skog, så att skogstyperna som odlas där liknar den skyddade skogen.

– Det görs väldigt fint arbete inom skogsbruket och nästan alla har lagt upp målsättningar för den biologiska mångfalden, men volymerna är fortfarande otillräckliga.

Problemen gäller framför allt södra Finland, där också största delen av de 833 utrotningshotade arterna lever. Den totala ytan skyddad skog är betydligt mindre och mer utspridd i söder. Suominen efterlyser en tiofaldig ökning av statens Metso-program för att skydda skog, alltså en miljard euro per år.

– Ofta verkar naturens mångfald prioriteras lägre än andra frågor. Men mångfald är livsviktigt och det måste finnas resurser för det.

Förändringen måste locka

Timo Lehesvirta, ekologiexpert vid jubileumsfonden och tankesmedjan Sitra, betonar vikten av att göra det ekonomiskt lönsamt att satsa på mångfald. Nu används exempelvis olika slags certifikat för att styra marknaden.

– Tidigare har fokus legat på att maximera virkesmängden. Nu är jag rädd för att skogsbruket kommer att optimeras för att maximera kolsänkan, då också ekologiska aspekter borde beaktas, säger Lehesvirta.

Lehesvirta ser en risk för att olika strategier görs upp för kolsänkan och för till exempel pollinerare, utan att man kommunicerar sinsemellan och gör upp en gemensam plan. Han tror att finansieringen som behövs för att skydda skogen kommer från att man ger skogsskyddet ett ekonomiskt värde och att det värdet beaktas i hela produktionskedjan.

– Förändring måste ske på ett sätt som är rättvist och lockande för skogsägare, skogsmaskinsföretagare och alla andra som arbetar med skog.

Erik Sandström/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter