Finlands enda låsmuseum finns i Björkboda – nu ska det utvecklas i hopp om bredare kundgrupp
Björkboda låsmuseum fungerar i en före detta arbetarbostad från 1840-talet. Foto: Patricia Torvalds
Björkboda låsmuseum höll öppet hus under onsdagen.
Då hade besökarna möjligheten att bekanta sig med de föremål som museet ställer ut, titta på gamla filmer från låsfabriken, träffa museets nya volontärer och höra om hur museets framtid ser ut.
– Vi försöker hela tiden utveckla museet, berättar museiamanuens Hans Ginlund.
Så ska muséet utvecklas
Öppet hus-dagen i onsdags ordnades för att fira Björkboda bruks 286:e årsdag.
Bruket grundades femte december 1732 av stockholmaren Mikael Hising.
Trots den långa historien har låsmuseet inte trampat på stället utan strävar konstant efter att utvecklas.
Till museets framtidsplaner hör bland annat utvecklingen av en låsverkstad där barn kan pröva på att sätta ihop enkla lås som fabriken donerat till museet. Tidsmässigt är planen att valda delar av låsverkstaden ska vara färdiga redan till sommaren.
Hans Ginlund förevisar de olika typer av lås som producerats i fabriken i Björkboda genom åren. Det var inte alltid endast säkerhetslås som gällde utan tidigare tillverkade man också bland annat cykellås, berättar han. Foto: Patricia Torvalds.
Nu har museet en egen volontärgrupp
En annan nyhet vid museet är den nyligen startade volontärverksamheten.
De som frivilligarbetar för museet har i uppgift att delta i planeringen av verksamheten samt identifiera gamla lås och fotografier.
– När man bott och arbetat i Björkboda och vet att fabriken ska stänga så vill man komma ihåg gamla minnen, berättar Leif Byman om varför han valt att hjälpa till.
– Det värmer hjärtat att kunna delta på något sätt nu när man har tid, förklarar Rose-Maj Byman, en annan av volontärerna.
Från vänster: Rose-Maj Byman, Leif Byman, Riitta Mattsson och Li Näse fungerar som volontärer vid Björkboda låsmuseum. Foto: Patricia Torvalds.
Låsmuseet är av stor lokal betydelse
Efter att så mycket av servicen i Björkboda har försvunnit anser Ginlund att det är speciellt viktigt att museet kan bli kvar.
Museets roll i att bevara traditioner och kunnande gör det även värdefullt.
– All kunskapen som arbetarna här har borde inte få försvinna, slår Ginlund fast.
Tidigare tillverkade man även bland annat handtag i fabriken i Björkboda. Foto: Patricia Torvalds.
Oklart huruvida fabriken fortsätter betala understöd
Tidigare har museet mottagit ett årligt bidrag av fabriken i Björkboda, något som man hoppas kommer fortsätta även efter att fabriken stängt ner.
För tillfället väntar man på svar från Joensuu där ärendet är under behandling.
Men oberoende av vad svaret från Joensuu blir kommer museet fortsätta verka, garanterar Ginlund.
Leif Byman visar upp ett av de första hänglåsen som tillverkades på fabriken i Björkboda i början av 1900-talet. Foto: Patricia Torvalds
I framtiden kommer man satsa mer på marknadsföring
Låsmuseet har hållit öppet endast under sommarmånaderna och under specialtillfällen som årsdagen på onsdag.
– Det är viktigt att det kommer folk då vi håller öppet, konstaterar Ginlund.
Och för att locka folk har man bestämt sig för att satsa mer på marknadsföring i framtiden.
– Sen när vi utvecklat låsverkstaden tror jag vi kan göra bättre reklam och då kan vi också ta in skolgrupper.
Det kan komma låsintresserade människor från hela landet, tror Ginlund.
Björkboda låsmuseum höll öppet hus för att fira Björkboda brukets 286:e årsdag. Foto: Patricia Torvalds
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.