Centralbanken Finlands Bank har använt största delen av den miljard som man avsatt för att köpa företagscertifikat för att stöda företag under coronakrisen.
Det meddelade bankens chefdirektör Olli Rehn på onsdagen.
—  Vi inledde köpen för totalt 500 miljoner euro i mitten av mars. Strax därefter ökade vi dem till 1 000 miljoner. Största delen av den summan är nu använd, säger Rehn.
Totalt har banken köpt företagscertifikat av 36 bolag. Det typiska värdet per köp har legat på kring 10 miljoner euro. Banken ger inte ut uppgifter på vilka företag som ingått i köpprogrammet.
— Vi har köpt företagscertifikat av både betygsatta och icke-betygsatta företag som uppfyller våra egna kriterier. Största delen av företagen som fungerar på marknaden för företagscertifikat är stora eller medelstora.

I praktiken skuldebrev

Företagscertifikat är i praktiken skuldebrev som stora och medelstora företag emitterar för att säkra kortsiktig finansiering. I skuldebrevet utlovar företaget en viss ränta mot en viss summa pengar.
I vanliga fall är det banker och stora institutionella placerare som köper företagscertifikat. Finlands Bank beslöt att inleda köpen när coronakrisens ekonomiska implikationer blev uppenbara och bankerna och placerarna drog sig undan från marknaden.
— Därefter har köparna återvänt till marknaden och för närvarande fungerar den bra. Men vi följer så klart med situationen, säger Rehn.
Enligt Rehn har köpen gagnat även mindre företag, eftersom bankerna och de institutionella placerarna då kan använda sitt kapital för att finansiera dem.

Bnp kommer att sjunka rejält

Finlands Bank har tidigare uppgett att coronakrisen kommer att krympa Finlands bruttonationalprodukt (bnp) med 5–13 procent. Bedömningen bygger på centralbankens egna analyser av de ekonomiska utsikterna.

—  I det första scenariot lyckas man kväva epidemin relativt snabbt och ekonomin kan börja återhämta sig efter tre månader. Då sjunker bnp med 5 procent, säger direktionens rådgivare Lauri Kajanoja.
— I det andra scenariot saktar man ned spridningen av viruset och regeringens begränsningar pågår fram till början av hösten. Då kan bnp sjunka med 13 procent.
Enligt Kajanoja verkar det osannolikt att det mindre kostsamma scenariot realiseras. För närvarande ser det ut som om bnp-nedgången kommer att landa någonstans mellan scenarierna.

Inga euroobligationer

Efter att coronakrisen bröt ut har frågan om euroobligationer återigen aktualiserats. Euroobligationer, eller coronaobligationer som de för närvarande kallas, är ett teoretiskt gemensamt finansieringsinstrument för euroländerna.
Med hjälp av dem kunde krisländer som Italien låna pengar med lägre ränta, eftersom lånen skulle garanteras av de övriga euroländerna. Risken med obligationerna är att Italien går i konkurs varefter lånen skulle falla på de övriga euroländernas axlar.
Finland har ställt sig negativt till tanken med gemensamma euroobligationer, eftersom Finland inte vill gå i borgen för till exempel Italien.
Frankrike däremot stöder tanken med obligationerna eftersom de franska bankerna har gott om fordringar i Italien.
— Inget land klarar sig ensamt i den här krisen, men lösningen ligger snarast inom EU:s budget än i nya gemensamma lån, säger Rehn.