På åtta av Finlands fjorton universitet minskade antalet årsverken inom forskningen och undervisningen mellan åren 2012 och 2017. Det visar en rapport från Finlands Akademi om den finländska vetenskapens tillstånd.
Sammanlagt minskade antalet årsverken inom forskning och undervisning med fyra procent.
Förändringen beror framför allt på att doktorandernas och de så kallade yngre forskarnas årsverken minskat från 7 190 år 2012 till 5 859 år 2017. Forskardoktorernas och universitetslektorernas årsverken har däremot ökat i antal.

ÅA tappade många årsverken – minskad extern finansiering största orsaken

Vid Åbo Akademi (ÅA) var förändringen dramatisk: antalet årsverken inom forskningen och undervisningen minskade från 697 år 2012 till 564 i fjol.
Den relativa minskningen, 19 procent, var störst av alla Finlands universitet. Antalet doktorander och yngre forskare rasade med 48 procent, från 271 årsverken år 2012 till 142 i fjol.
Mats Lindfelt, direktör för forskning och utbildning vid ÅU, nämner två orsaker till nedgången.
– En faktor är att vi har haft samarbetsförhandlingar, men det har troligtvis bara en mindre inverkan. Den största orsaken är troligtvis att den externa finansieringen har minskat. Vi har fått mycket pengar av Tekes och Business Finland och när den finansieringen har skurits ner har forskningen inom särskilt naturvetenskap och teknik påverkats.
Lindfelt menar att universitet nu i allt högre grad måste sikta in sig på internationell finansiering och pengar från företagsvärlden.
– Vi har hittills haft en ganska blygsam finansiering till exempel från EU, och det är något vi måste jobba med.

Hanken gick i motsatt riktning

Vid Svenska handelshögskolan (Hanken) i Helsingfors däremot växte andelen årsverken inom forskning och undervisning från 119 till 134 på fem år.
Hanken var ett av sex universitet där antalet årsverken växte. Vid Helsingfors universitet (HU) minskade antalet årsverken en aning men HU:s siffror är inte jämförbara med de andra universiteten på grund av tidigare skillnader i statistiska metoder.
Enligt Finlands Akademi fick de finländska universiteten 2 842 miljoner euro i finansiering i fjol, vilket är ungefär lika mycket som de fem senaste årens medeltal (2 809 miljoner euro). Summan innehåller både statens stöd (1 647 miljoner euro i fjol) och finansiering från annat håll.

Finland klarar sig bra i internationell jämförelse

Finlands Akademi har också kartlagt hur framgångsrik den finländska forskningen är. Bedömningen beaktar vetenskapliga publikationer från åren 2012-2015 och baserar sig på det så kallade top 10-indexet.
Top 10-indexet är en granskning av vetenskapliga publikationer som fått flest hänvisningar globalt. Indexet åskådliggör hur många publikationer som i snitt hör till den mest refererade tiondelen inom olika forskningsområden.
För publikationer från åren 2012-2015 var Finlands top 10-index 1,12 när medeltalet i världen alltid är 1.
Bland OECD-länderna hade Finland det tolfte högsta indexet. Schweiz var etta med indexet 1,51, och också Danmark (1,36) och Sverige (1,23) hade högre index än Finland.
En jämförelse mellan olika forskningsområden visar att Finlands top 10-index var högst inom ekonomi (1,35) och humanistiska vetenskaper (1,31).
Finlands Akademi påpekar att top 10-indexet kan variera stort om antalet publikationer är litet.