Finländarnas röstningsbeteende förändras – kvinnorna är de nya röstmagneterna
Arkiv/Sören JonssonÅsa von Schoultz, professor i statsvetenskap tror att det ökade politiska intresset beror på att värderingsfrågor fått allt mer utrymme inom politiken. Foto: Sören Jonsson/SPT.
Av Finlands nationella valforskningskonsortiums färska rapport Den finländska väljaren 2003–2019 framgår att finländarna bryr sig allt mer om politik och om vad som är på gång i samhället.
År 2003 bar en knapp majoritet, sammanlagt 53 procent, av de röstberättigade finländarna på ett intresse för politik. I år har motsvarande siffra stigit till 74 procent. Högst är intresset hos personer i åldern 35–54 år, där hela 78 procent säger sig vara politikintresserade.
— Politiken har i dag fått en ny dynamik som intresserar allt fler. Tidigare handlade politik mest om ekonomiska frågor, men i dag har värderingsfrågor fått märkbart mer utrymme, säger Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap.
Utöver det har finländarna allt mer börjat prioritera partiet i stället för kandidaten då de går till valurnorna för riksdagsval. Att rösta på en kvinna är också något allt fler röstberättigade i dag gör.
Partiet viktigare än kandidaten
Finländarna är överens om att demokrati är det bästa sättet att styra ett land. 93 procent av finländarna håller med om det påståendet och siffran har varit ungefär densamma de senaste 15 åren.
Vad som däremot förändrats i finländarnas röstningsbeteende är att allt fler nu röstar utifrån partiet i stället för den enskilda kandidaten. År 2003 stod det nästan jämnt mellan dessa. 47 procent prioriterade då kandidaten starkare, medan 49 procent sade sig prioritera partiet starkare. De resterande kunde inte avgöra om partiet eller kandidaten vägde tyngre.
I dag väljer endast 37 procent hur de röstar baserat på den enskilda kandidaten. Däremot baserar en majoritet av väljarna, sammanlagt 56 procent, sin röst på partiet medan den enskilda kandidaten inte längre spelar så stor roll.
— För tio-femton år sedan strävade de politiska partierna mot mitten och försökte locka alla väljare i stället för en viss grupp. Där har nu skett en förändring. Det leder till att skillnaderna mellan partierna syns tydligare och att väljare då starkare utgår ifrån partiet i stället för den enskilda kandidaten, säger von Schoultz.
Kvinnor samlar allt mer röster
En annan ny trend som tydligt syns i finländarnas röstbeteende är allt fler, såväl kvinnor som män, väljer att ge sin röst till en kvinnlig kandidat.
Procentuellt har antalet kvinnliga kandidater ökat en aning. I riksdagsvalet 2015 var 39 procent av kandidaterna kvinnor, medan motsvarande siffra i valet 2019 var 42 procent.
Men en märkbart större förändring har skett gällande hur väljarna avlägger sin röst.
Cirka 90 procent av männen röstade på 1980-talet på en manlig kandidat. I riksdagsvalet 2019 röstade rekordmånga, såväl män som kvinnor, nu på en kvinnlig kandidat.
— Det har skett en markant ökning, speciellt då det gäller män som röstar på en kvinnlig kandidat, säger von Schoultz.
I valet 2015 föll totalt 42 procent av alla röster på kvinnliga kandidater. Fyra år senare hade siffran stigit till 47 procent.
— Könet är inte längre så viktigt. Man röstar inte utifrån om kandidaten är kvinna eller man, man röstar utifrån vad kandidaten står för, säger von Schoultz.
Finlands nationella valforskningskonsortium har genomfört väljarundersökningar vid alla riksdagsval från och med 2003. Undersökningarna baserar sig på ett intervjumaterial som omfattar 1 200-1 600 personer per val.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.