Finland kan inte ge efter en millimeter i Östersjön

Ett test. En provokation. En felbedömning. En hybridoperation. Eller början på en listig makteskalation. Spekulationerna är i full gång efter att Kreml på tisdag kväll släppte en nyhetsbomb över Finland och Litauen.
Enligt ett dokument av Rysslands försvarsministerium på den ryska regeringens hemsida tänker vår östra granne ensidigt rita om havsgränserna i Finska viken.
Det publicerade dokumentet togs snabbt bort, men nu väntar Finland och världen på Rysslands nästa steg. Borde vi känna oro eller bara andas lugnt?
Också Estland fick en marin hälsning av Ryssland. Natten till torsdagen avlägsnade ryska gränsbevakare knappt hälften av de 50 bojar som Estland i maj placerade ut på den estniska sidan av Narvafloden – bojar som i decennier utmärkt farleden och hjälpt sjöfarare navigera i gränsfloden mellan Estland och Ryssland.
Finlands statsledning, från presidenten till riksdag och regering, har unisont manat till lugn. De flesta Rysslandsexperter vill också avvakta men har delvis olika tolkningar av meddelandet om havsgränserna. Forskaren Hanna Smith ser Rysslands utspel som ett exempel på hybridhotsaktiviteter och uppmanar oss att vara vakna.
Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet anser att Finland borde reagera snabbt och hårt mot Ryssland men preciserar inte konkret vad det innebär. Finlands förra ambassadör i Moskva, Hannu Himanen , säger att det kan vara en provokation för att testa hur Finland, Nato och EU reagerar, och att tajmningen kan hänga ihop med EU-valet.
Obehagligt känns det hur som helst, vilket är precis det som Ryssland vill uppnå. Landet är skickligt på att måla upp hotbilder och skapa osäkerhet. Men Ryssland tänker som Ryssland och inte som Finland, och har kanske inte förstått att vi finländare må känna oro över det här slags manövrar, men att det inte splittrar det finska folket, tvärtom. En yttre hotbild tätar våra led och stärker vår sammanhållning.
För Ryssland är Östersjön en viktig farled för landets oljetransporter. Men efter Finlands och Sveriges Natomedlemskap har Östersjön blivit ett Natohav, sett ur Rysslands synvinkel. Därför kan frågan om havsgränserna vara Rysslands sätt att signalera både missnöje och makt.
Vi har sett liknande tecken förr i Finska viken. Omfattande GPS-störningar och skador på gasledningar och telekommunikationskablar på havsbotten har visat hur sårbara våra samhällen är om fientlig verksamhet riktas mot viktig infrastruktur.
Vi har lärt oss att Ryssland bara förstår maktspråk och lyssnar på vapenskrammel. Även om vår statsledning ingjuter lugn och vill att Finland spelar enligt gentlemannamässiga regler måste vi vara redo att reagera, låt vara att vi i det här skedet inte vet hur Rysslands nästa drag ser ut och vad en reaktion i så fall innebär.
Ännu har vi ingen konflikt i Östersjön.
Men historien visar, framför allt den ryska, att krig ofta startar när ett land vill ändra på sina gränser. Vi kan inte vika en tum för Ryssland och inte ge efter en millimeter till havs.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.